Samhällsekonomi – studiesammanfattning


Vad måste individer göra för att bidra ekonomiskt till samhället?

Om man jobbar så kommer man bidra med arbetskraft till företaget, och du får lön tillbaka, denna lön kommer gå till skatt till staten, dessa pengar förmedlar staten ut till alla statliga verk som skolor, sjukhus och liknande, då får du billigare sjukvård och fri skolgång, och företaget kommer tjäna pengar på din arbetskraft så de skattar sina pengar också till staten. Och när du fått din lön, så kan du åka till en butik, och där kan du köpa saker, när du köper saker tjänar företagen pengar och för dessa pengar kan de producera ännu mer, vilket är bra, för vi vårt moderna samhälle behöver vi aldrig oroa oss för att mat ska ta slut, eller att en vara på en butik ska sälja ut, och eftersom det produceras mycket av en vara kommer priset bli lägre. Men, det finns en dålig sida också, för nu lever vi i en period vars man producerar för mycket, och det köps för lite, detta betyder att efterfrågan är mindre än utbudet vilket leder till att man får över en massa, då måste man dra ner på produktionen, och eftersom ingen köper de varor man överproduceras tjänar man inga pengar på dem, vilket betyder att man måste avskeda arbetare. Och många lämnar inte tillbaka eller slänger sin elektronik på rätt plats vilket i sin tur förstör vår miljö, och eftersom man producerar saker i u-länder kommer man stressa arbetaren i onödan. Plus att man förstör miljön i onödan när man transporterar varor som ingen kommer köpa tvärs över jordklotet. Så att köpa saker är bra för den ekonomiska tillväxten, men för mycket tillväxt kan vara dåligt. Så även fast man har bidrag och jobb och får pengar är det ett givande och tagande, för man måste konsumera för att pengarna o samhället ska går runt i det ekonomiska kretsloppet. Och man strävar efter en sådan låg arbetslöshet i samhället som möjligt, just för att då blir det mindre bidrag till personer som är arbetslösa och mer pengar kvar till staten att sköta militär polis och ekonomin till landet.
Samhället vill också att folk ska utbilda sig för att få en klok befolkning så tar de rätta valen och förstår konsekvenserna av sina val i livet. Och för att kunna jobba och bidra till samhället och staten genom skatt. Och efter en utbildning ska du söka jobb så fort som möjligt för att inte gå på a-kassan hela livet.


Svenska välfärdsstrukturer

Sjukvårdssystemet är de åtgärder för att förebygga och utreda och behandla sjukdomar och skador. Det är alltså vår generella sjukvård i Sverige, systemet är så att man ska utreda alla sjukdomar och skador. Vilket är en trygghet för oss om vi blir sjuka, det dåliga är att man kan få vänta ganska lång tid innan man får hjälp eftersom det är så många som behöver hjälp, men man är i alla fall garanterad hjälp, vår sjukvård blir också billigare i och med att vi betalar skatt. I andra länder kan sjukvårdssystemet vara mer privat, alltså man får bättre sjukvård om man betalar själv.
Pensionssystemet fungerar så att man får pensionspengarna från tre olika faktorer. Allmän pension, tjänstepension och eget sparande. I den allmänna pensionen finns det den allmänna och en premie pension som du kan välja att få i fonder eller som vanligt sparande, risknivån på fonderna anpassas efter din ålder, här finns det alltså en chans att dina pengar från den allmänna pensionen ökar, men detta kommer kräva lite engagemang från dig personligen, och gamla människor kanske inte alltid har engagemanget att bry sig. Sen får du också tjänstepension från din arbetsgivare, Så om du arbetat och gett en del av din lön kommer du nu få pensioner av arbetsgivaren, det är också ett sätt att belöna dig för ditt jobb du gjort.
Arbetslöshetsförsäkringen kompenserar för viss del av inkomstbortfallet vid arbetslöshet. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning behöver du uppfylla ett arbetsvillkor och grundvillkoret. in
Om du har rätt till inkomstrelaterad ersättning är arbetslöshetsersättningen 80 procent av tidigare inkomst under de första 200 ersättningsdagarna. Därefter är ersättningsnivån 70 procent. Den högsta dagpenningen är 910 kronor under de första 100 ersättningsdagarna och därefter är den högsta dagpenningen 760 kronor.
Om du har tjänat 25 025 kronor eller mer per månad i genomsnitt under det senaste året får du den högsta dagpenningen, alltså 910 kronor, under de första 100 ersättningsdagarna.
Så detta är ett mycket bra skyddsnät om du är ung och kanske hamnar utan arbete för att du studerar eller testa på något nytt. Det är också lättare att hitta ett nytt jobb i lugn och ro än att stressa sig att hitta ett nytt för att annars får ens familj eller en själv inte mat och pengar, men med denna försäkring kan du i lugn och ro hitta ett nytt arbete, för om du måste stressa in i et nytt arbete kanske du avskyr det också och vill sluta, vilket kommer stoppa dig i samma situation igen tills du trivs på ditt arbete. Så det bidra också till att folk trivs med deras jobb bättre, och eftersom det finns en jobbrist i vissa delar av Sverige kan det vara svårt att hitta ett nytt arbete. Men med denna försäkring kan du ta tid på dig att hitta ett arbete trots bristen på jobbmarknaden.
Det stödjer också folk som vill testa starta eget, för om det misslyckas så får du ändå en ersättning och alla dina arbetare får också en ersättning så det stöttar ny verksamhet också, och överlag tar udden och faran av att tappa arbetet. Men det kan inte vara för bra ersättning, för dessa bidrag kommer från staten. Och de vill inte betala massa bidrag till alla, det bästa hade varig tom man så snabbt som möjlig kommer ut på egna fötter så man kan betala skatt och staten kan behålla sina pengar.

Vad kan du få från samhället om du blir sjuk, förälder eller arbetslös?

Du kommer att få bidrag som hjälper dig med dina nya förhållanden, det kommer ekonomisk hjälp från välfärden som du får genom att betala skatt. Alltså du kommer få tjänster billigare. Polis, och mer blir gratis.
Så när dina förhållanden plötsligt förändras och din livssituation blir svår, kan du alltid få hjälp. Tänk om det inte fanns välfärd i vårt samhälle, då skulle det kunna få farliga konsekvenser om du blir väldigt sjuk helt plötsligt och inte har råd att betala sjukhuset så får du inte vara på sjukhuset, vilket kan leda till död. Folk med lite pengar skulle ha större risk att dö, jag tycker att det är ett hårt och orättvist samhälle. Inte något som liknar vår moderna demokrati i civiliserade samhällen.

Hur hänger hushållens, företagens och den offentliga ekonomin ihop?

Den håller ihop genom det ekonomiska kretsloppet, och ett bra exempel som visar hur samhället hänger ihop är reporäntan, för den visar hur allt hänger ihop. Den kallas även styrränta för att genom den kan riskbaken kontrollera landets ekonomi. För om reporäntan höjs kommer folket inte konsumera lika mycket, för deras lån kommer bli dyrare eftersom ränta på lånen kommer stiga, då vill man inte spendera lika mycket pengar. När du inte spenderar lika mycket pengar måste man sänka priset på varor på marknaden, så om man märker att företagen höjer priserna eller något liknande kan det vara bra att höja reporäntan. Men tvärt om då, om reporäntan sänks, då kommer lån bli billiga och man kommer öka konsumtionen på marknaden, men då kommer man öka priserna för att folk får billigare ränta och lån så man kan konsumera mer, efterfrågan ökar och då måste priset öka. Eftersom utbudet finns så måste priset höjas. Och då när de höjer för mycket kommer man behöva sänka reporäntan igen. Detta kan göra att dit sparande blir konstigt, för att spara pengar på en bank går ut på att du betalar ränta på pengar och sedan får ränta tillbaka på pengarna, men denna ränta du får tillbaka på pengarna blir då mindre för räntan blir lägre på bankerna om riksbanken sänker reporäntan. Men eftersom du betalar mindre ränta på pengarna så får man väl hoppas på att de tar ut varandra.

Reporäntan

Bestämmer den kostnad som banken har för upplåning i riksbanken
Reporäntan kallas också gör styrränta.
Den påverkar ekonomin i landet
Om den höjs blir man restriktiv, för bank kommer höja ränta. Efterfråga kommer minskas. Reporäntan kan höjas för att hålla nere priser på marknaden.
Reporäntan kan sänkas för att öka konsumtionen, då blir också lånen billigare, då kan alla konsumera mer.
Men när vi spenderar på grund av låg reporänta blir priser dyra, då måste man höja reporäntan.


Offentliga sektorn
Pengar
Vad bestämmer pris?

All verksamhet som bedrivs av stat, landsting eller kommun,
All skatt går till offentliga sektorn
Moms och bolagsskatt går till staten
Skatten finansierar vår välfärd.

Förut byte.
Hur beräknar man värde.
Mynten infördes.


Utbud och efterfrågan möts. Blir priset lågt köper för många, men då måste utbudet vara stort, för annars går det ej ihop.
Man köper aktier, olja, socker.
Efterfrågan är hur många som vill ha tjänsten.


Ekonomiska system

Planekonomi

Detta är en stor skillnad gentemot vårt samhälle idag, eftersom allt skulle ägas av staten, vilket skulle kunna leda till monopol, vilket skulle göra alla varor dyrare för alla i samhället, och vid detta missnöje, skulle korruption kunna växa fram, mutor för att få saker billigare, vilket skulle kunna höja priset ännu mer, men de fattiga skulle då inte kunna köpa någonting. Men jag tror inte det skulle bli monopol, eftersom enligt modellen ska staten prissätta allt så alla har råd, men, denna modell skulle kunna missgynnas.
Ingen skulle kunna tjäna pengar på privat ägda företag, vilket skulle göra så att få människor blir rika, vilket skulle ta bort en stor del av köpkraften på marknaden, den delen som riktar in sig på rika köpare, som märkeskläder eller syra bilmärken, och enligt denna modell skulle ändå dessa företag ägas av staten, och därmed göra billiga, så inga märkeskläder eller dyra saker skulle finnas, det skulle ändra vårt samhälle, alla skulle vara lika, och kunna köpa likadana saker, ingen skulle kunna vara rikare än den andra, för allt kostar ändå lite, alla skulle kunna gå omkring i märkeskläder om de ville, detta skulle vara bra för att skillnaden mellan samhällsklasserna skulle bli mindre, vilket skulle göra världen mer gemensam, ingen skulle kunna se sig bättre, man hjälps åt, detta är bra, men, det kan missgynnas, staten kan göra monopol.
Staten gör planer på vad som sak produceras, dessa planer löper flera år framåt, så är inte rörlig och anpassar sig efter marknaden, vilket kan leda till brist på varor, så i värsta fall om någonting oväntat inträffar, och dessa planer som gjordes år innan inte räkna med detta, då stämmer de inte överens och det blir kris.
Denna modell leder till ytterst lite frihet, det är den stora nackdelen med planekonomi, staten producerar allt, därför kommer ingen kunna producera något eget, vilket begränsar allas frihet alla skapa något eget, vilket är viktigt för att få uttrycka sig, och för att kunna uppfinna saker, så vi tar om framåt i tiden.
Och eftersom allt kommer produceras av staten, då kommer ingen behöva ta ansvar för vad som produceras och kvalitén på detta.

Marknadsekonomi

Företags ägs ofta privat, och det är fritt att göra ett företag, staten involverar sig inte så mycket, detta leder till motsatsen av monopol, här kommer priset ändras för att det finns konkurrens, om en ändrar sig måste de andra också göra det, vilket leder till ett lågt pris, marknaden bestämmer vad som kommer produceras för köparen och säljaren ser vad som är populärt. Detta kommer aldrig leda till brist på varor eller att man inte vet vad som är populärt, och detta ger en företagen en chans att tjäna mycket pengar, och här kommer en bra och en dålig sak, man kan bli väldigt tik om ens företag går bra, men, då är det vanligt att man skattefuskar vilket inte är bra, för då får staten mindre pengar till sina statliga verk, men samtidigt har det kommit upp flera gånger och staten har blivit avslöjad att använda Sveriges skattepengar till fester, resor och dyra viner, därför kan det kännas meningslöst att betala skatt och man skattefuskar.
Så denna fria konkurrens håller nere priset, vilket är bra för en vanlig person, det blir också ett stort utbud på många olika varor, eftersom det finns många olika producenter, de måste bry sig om kvalitén, annars kommer köparna gå någon annan stans.

Blandekonomi

Detta är en blandning av de två systemen. Den största produktionen sker i privatägda företag, vilket leder till att man får fördelarna av marknadsekonomi, en rörlig produktion och marknad med fri konkurrens, men staten vill styra utbildning, sjukvård, välfärd och andra statliga verk, det är bra för då blir lagen den samma för alla, men staten är inte alltid rikast, det finns företag som skulle kunna bidra med sina pengar till sjukvård och välfärd, men eftersom det är ett system för ett helt land, så räcker det inte med att ha pengar, man måste kunna styra upp hela systemet, därför kan det vara bra att staten styr sådant, men den privata sektorn får gärna göra sjukhus, skolor och sådant, så länge de följer statens system, typ som friskolor och sådant. Men då blir skolor och sjukhus vinstsökande, viket kan leda till att de skär ner på resurser för att spara pengar och tjäna mer, och så kan det inte gå till på ett sjukhus till exempel, så det kommer ett stort ansvar och privata företag ska få göra detta.
Staten kan ha monopol på vissa varor, detta kan vara bra, beroende på vilka varor det är, om staten tar monopol på miljöfarliga varor eller bara farliga produkter kan det vara bra, för om man gör det blir priset dyrare på saker som förstör miljön, vilket skulle kunna bromsa växthuseffekten, vilket skulle köpa oss tid att rädda vår planet, och det skulle öka konsumeringen av miljövänliga produkter eftersom de kommer köpas mer när miljöfarligt blir dyrare, vilket skulle hjälpa de företag som försöker rädda världen nu.
Och eftersom det får finnas privatägda företag så får man fördelar av fri konkurrens, folk kan bli rika på egna företag, men staten styr reglerna, det blir en bra kombination. Och det är därför många länder har denna, det är faktiskt det vanligaste ekonomiska systemet. Det är bra att befolkningen kan ha pengar för att köpa saker, annars skulle det inte konsumeras någonting, och ingen skulle kunna sälja eller köpa, pengarna skulle inte gå runt vilket skulle stoppa marknader.

Kretsloppekonomi

I detta tar man hänsyn till miljön, man försöker ha ett hållbart ekumeniskt system. Man försöker att inte slösa upp resurser och inte använda för mycket, detta kan leda till nedskärningar på vissa produkter, vilket kan leda till ett missnöje, men man gör detta för att tänka på framtiden.  Man kommer också arbeta för att begränsa miljöfarliga produkter, genom att kanske ta monopol, och detta kan leda till att bensin blir dyrare, det kommer många bli missnöjda med, och man kommer uppmuntra miljövänliga produktioner. Så detta kommer bli sämre för dagens konsumenter, men bättre för framtidens konsumenter.

Begrepp inom samhällsekonomi

Arbetsmiljö?
 I miljön vars man arbetar, har man en bra arbetsmiljö leder det till en bra stämning på arbetet, det kan också vara något fysiskt som möbler och lokaler, men också hur man behandlar varandra på ett jobb.

Arbetsrätt? Chefen vill få så mycket lön som möjligt, men arbetaren vill få högre lön, då går de båda parterna emot varandra, därför finns arbetsrätt, det är riktlinjer för båda parterna, både arbetstagaren och arbetsgivaren. Regler för hur kollektivavtal ska ingås.

Löneskillnader?
Lönen mellan arbetarna kan variera, det kan bero på utbildning, erfarenhet eller skicklighet och fler saker, det finns många faktorer som spelar in på hur stor lön man får, men det finns också löneskillnader som grundar sig på fördomar eller sexistiska grunder som härstammar från världens historia, förr i tiden hade kvinnor inte lika mycket i lön, eftersom de mest var hemma och männen jobbade, det finns kvar idag, män tjänar lite högre i snitt än kvinnor, men, någon kommer tjäna mer pengar, båda parterna kan inte tjäna exakt lika mycket. Det blir inte rättvisst, för den som har best utbildning, mest ambition och talang, ska bli belönad för sitt arbete, som alla ska vara jämlika och det inte ska finnas löneskillnader, vad är idén med att utbilda sig då? Så att alla löner ska vara jämlika är inte bra, ingen skulle få mer pengar för bra arbete, så varför försöka extra då? Men, man borde inte grunda löneskillnader på sexistiska ursprung. Men i övrigt är de bra och får oss att prestera bättre.

Välfärd?
Välfärd är de tjänster som myndigheterna tillhandahåller för att öka personens trygghet, till exempel olika bidrag och vård. Dessa finansieras med skattepengar. Det är ett skyddsnät som hjälper oss vid skador eller olyckor och vi inte kan sköta om oss själva. Detta leder till mera skatt, men det blir bättre för andra, så det är ett sätt att hjälpa varandra.

Fri konkurrens?
Fri konkurrens innebär att det är fritt fram för företag att konkurrera med varandra, ingen har monopol på en viss vara eller tjänst. Detta kan gynna konsumenten eftersom att företagen i större utsträckning måste anpassa sig efter konsumenternas efterfrågan och krav. Om ett företag sänker sig, måste de andra sänka sig, för att kunna få sälja någonting, detta håller alla priser nere, vilket blir bra för både köparen och säljaren och samhället för att pengarna går runt i kretsloppet.

Ränta?
Om man sätter in pengar på en bank betalar man en ingångsränta, men man får också avkastning från räntan, det kan man också få vid investeringar, man kan räkna ut den genom nettovinsten på investeringen delat med kostnaden för investeringen. Räntan går upp och ner så banken förhandlar räntan när man tar ett lån eller gör något liknande som en investering.

Monopol?

Det är när endast ett företag har rätten att sälja en viss vara, detta kan leda till höga priser, eftersom de kan sälja varan utan att kompensera priset för att matcha konkurrensen. Och eftersom en säljare har all makt måste personen ta ansvaret väldigt seriöst, för det är lätt att driva upp priserna och tjäna ännu mer, vilket inte blir bra för befolkningen. 

Länk till budgeten

https://docs.google.com/document/d/1jIxV0xjdWhdnFhpfZPIrkmViyYHEAIEXlqm_K3Yesj0/edit