https://docs.google.com/document/d/1jIxV0xjdWhdnFhpfZPIrkmViyYHEAIEXlqm_K3Yesj0/edit

Länk till vår budget.

Samhällsekonomi – studiesammanfattning

Vad måste individer göra för att bidra ekonomiskt till samhället?

Om man jobbar så kommer man bidra med arbetskraft till företaget, och du får lön tillbaka, denna lön kommer gå till skatt till staten, dessa pengar förmedlar staten ut till alla statliga verk som skolor, sjukhus och liknande, då får du billigare sjukvård och fri skolgång, och företaget kommer tjäna pengar på din arbetskraft så de skattar sina pengar också till staten. Och när du fått din lön, så kan du åka till en butik, och där kan du köpa saker, när du köper saker tjänar företagen pengar och för dessa pengar kan de producera ännu mer, vilket är bra, för vi vårt moderna samhälle behöver vi aldrig oroa oss för att mat ska ta slut, eller att en vara på en butik ska sälja ut, och eftersom det produceras mycket av en vara kommer priset bli lägre. Men, det finns en dålig sida också, för nu lever vi i en period vars man producerar för mycket, och det köps för lite, detta betyder att efterfrågan är mindre än utbudet vilket leder till att man får över en massa, då måste man dra ner på produktionen, och eftersom ingen köper de varor man överproduceras tjänar man inga pengar på dem, vilket betyder att man måste avskeda arbetare. Och många lämnar inte tillbaka eller slänger sin elektronik på rätt plats vilket i sin tur förstör vår miljö, och eftersom man producerar saker i u-länder kommer man stressa arbetaren i onödan. Plus att man förstör miljön i onödan när man transporterar varor som ingen kommer köpa tvärs över jordklotet. Så att köpa saker är bra för den ekonomiska tillväxten, men för mycket tillväxt kan vara dåligt. Så även fast man har bidrag och jobb och får pengar är det ett givande och tagande, för man måste konsumera för att pengarna o samhället ska går runt i det ekonomiska kretsloppet.  Och man strävar efter en sådan låg arbetslöshet i samhället som möjligt, just för att då bir det mindre bidrag till personer som är arbetslösa och mer pengar kvar till staten att sköta militär polis och ekonomin till landet. 

Samhället vill också att folk ska utbilda sig för att få en klok befolkning så tar de rätta valen och förstår konsekvenserna av sina val i livet. Och för att kunna jobba och bidra till samhället och staten genom skatt. Och efter en utbildning ska du söka jobb så fort som möjligt för att inte gå på a-kassan hela livet.

                                                                                  

Svenska välfärdsstrukturer

Sjukvårdssystemet är de åtgärder för att förebygga och utreda och behandla sjukdomar och skador. Det är alltså vår generella sjukvård i Sverige, systemet är så att man ska utreda alla sjukdomar och skador. Vilket är en trygghet för oss om vi blir sjuka, det dåliga är att man kan få vänta ganska lång tid innan man får hjälp eftersom det är så många som behöver hjälp, men man är i alla fall garanterad hjälp, vår sjukvård blir också billigare i och med att vi betalar skatt. I andra länder kan sjukvårdssystemet vara mer privat, alltså man får bättre sjukvård om man betalar själv.

Pensionssystemet fungerar så att man får pensionspengarna från tre olika faktorer. Allmän pension, tjänstepension och eget sparande. I den allmänna pensionen finns det den allmänna och en premie pension som du kan välja att få i fonder eller som vanligt sparande, risknivån på fonderna anpassas efter din ålder, här finns det alltså en chans att dina pengar från den allmänna pensionen ökar, men detta kommer kräva lite engagemang från dig personligen, och gamla människor kanske inte alltid har engagemanget att bry sig. Sen får du också tjänstepension från din arbetsgivare, så om du arbetat och gett en del av din lön kommer du nu få pensioner av arbetsgivaren, det är också ett sätt att belöna dig för ditt jobb du gjort.

Arbetslöshetsförsäkringen kompenserar för viss del av inkomstbortfallet vid arbetslöshet. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning behöver du uppfylla ett arbetsvillkor och grundvillkor. 

Om du har rätt till inkomstrelaterad ersättning är arbetslöshetsersättningen 80 procent av tidigare inkomst under de första 200 ersättningsdagarna. Därefter är ersättningsnivån 70 procent. Den högsta dagpenningen är 910 kronor under de första 100 ersättningsdagarna och därefter är den högsta dagpenningen 760 kronor. 

Om du har tjänat 25 025 kronor eller mer per månad i genomsnitt under det senaste året får du den högsta dagpenningen, alltså 910 kronor, under de första 100 ersättningsdagarna.

Så detta är ett mycket bra skyddsnät om du är ung och kanske hamna rutan arbete för att du studerar eller testa på något nytt. Det är också lättare att hitta ett nytt jobb i lugn och ro än att stressa sig att hitta ett nytt för att annars får ens familj eller en själv inte mat och pengar, men med denna försäkring kan du i lugn och ro hitta ett nytt arbete, för om du måste stressa in i et nytt arbete kanske du avskyr det också och vill sluta, vilket kommer stoppa dig i samma situation igen tills du trivs på ditt arbete. Så det bidra också till att folk trivs med deras jobb bättre, och eftersom det finns en jobbrist i vissa delar av Sverige kan det vara svårt att hitta ett nytt arbete. Men med denna försäkring kan du ta tid på dig att hitta ett arbete trots bristen på jobbmarknaden.

Det stödjer också folk som vill testa starta eget, för om det misslyckas så får du ändå en ersättning och alla dina arbetare får också en ersättning så det stöttar ny verksamhet också, och överlag tar udden och faran av att tappa arbetet. Men det kan inte vara för bra ersättning, för dessa bidrag kommer från staten. Och de vill inte betala massa bidrag till alla, det bästa hade varig tom man så snabbt som möjlig kommer ut på egna fötter så man kan betala skatt och staten kan behålla sina pengar.

Vad kan du få från samhället om du blir sjuk, förälder eller arbetslös?

Du kommer att få bidrag som hjälper dig med dina nya förhållanden, det kommer ekonomisk hjälp från välfärden som du får genom att betala skatt. Alltså du kommer få tjänster billigare. Polis, och mer blir gratis.

Hu hänger hushållens, företagens och den offentliga ekonomin ihop?

Den håller ihop genom det ekonomiska kretsloppet, och ett bra exempel som visar hur samhället hänger ihop är reporäntan, för den visar hur allt hänger ihop. Den kallas även styrränta för att genom den kan riskbaken kontrollera landets ekonomi. För om reporäntan höjs kommer folket inte konsumera lika mycket, för deras lån kommer bli dyrare eftersom ränta på lånen kommer stiga, då vill man inte spendera lika mycket pengar. När du inte spenderar lika mycket pengar måste man sänka priset på varor på marknaden, så om man märker att företagen höjer priserna eller något liknande kan det vara bra att höja reporäntan.  Men tvärt om då, om reporäntan sänks, då kommer lån bli billiga och man kommer öka konsumtionen på marknaden, men då kommer man öka priserna för att folk får billigare ränta och lån så man kan konsumera mer, efterfrågan ökar och då måste priset öka. Eftersom utbudet finns så måste priset höjas. Och då när de höjer för mycket kommer man behöva sänka reporäntan igen. Detta kan göra att dit sparande blir konstigt, för att spara pengar på en bank går ut på att du betalar ränta på pengar och sedan får ränta tillbaka på pengarna, men denna ränta du får tillbaka på pengarna blir då mindre för räntan blir lägre på bankerna om riksbanken sänker reporäntan. Men eftersom du betalar mindre ränta på pengarna så får man väl hoppas på att de tar ut varandra.

Reporäntan

Bestämmer den kostnad som banken har för upplåning i riksbanken

Reporäntan kallas också gör styrränta.

Den påverkar ekonomin i landet

Om den höjs blir man restriktiv, för bank kommer höja ränta. Efterfråga kommer minskas. Reporäntan kan höjas för att hålla nere priser på marknaden.

Reporäntan kan sänkas för att öka konsumtionen, då blir också lånen billigare, då kan alla konsumera mer.

Men när vi spenderar på grund av låg reporänta blir priser dyra, då måste man höja reporäntan.

Offentliga sektorn

All verksamhet som bedrivs av stat, landsting eller kommun,

All skatt går till offentliga sektorn

Moms och bolagsskatt går till staten

Skatten finansierar vår välfärd.

Pengar

Förut byte.

Hur beräknar man värde.

Mynten infördes.

Vad bestämmer pris?

Utbud och efterfrågan möts. Blir priset lågt köper för många, men då måste utbudet vara stort, för annars går det ej ihop.

Man köper aktier, olja, socker.

Efterfrågan är hur många som vill ha tjänsten. 

Stjärnklart av

Lars Wilderäng, Stjärnklart


Idag läste jag 15 sidor, introduceringen av karaktärer fortsätter och problemen med elektroniken blir allt mer oundvikliga, men alla karaktärer upplever problemen själv, och vet inte att alla andra personer har problem. Alla är ganska alldagliga och vanliga personer som reflekterar vårt samhälle, de som reser, de som sliter de som har det bra ställt, de som har hemligheter och de som har lite speciella intressen, som karaktären Magnus, han samlar mat, i fall att jorden skulle gå under.

Alla karaktärer fortsätter som vanligt efter dessa händelser, inget spännande har hänt, förutom att en karaktär befinner sig på ett flygplan, men all elektronik har gett upp. Det råder panik ombord, och alla är livsrädda, där målar författaren upp en bra bild av paniken som råder, hur alla är så rädda för de kommande minuterna. Man vet inte om vad som hänt med planet, och det är fortfarande ett mysterium för läsaren, det kanske kommer en uppföljning till denna karaktär på planet.

I övrigt fortsätter boken introduceringen av karaktärer, det är inga intriger eller liknande, vilket gör läsandet just nu ganska trögt. men jag misstänker att problemen kommer uppdagas och handlingen och problemen kommer avancera till drama och spänning.

Stjärnklart av Lars Wilderäng

Jag har läst 50 sidor, dessa sidor handlar om introduceringar av karaktärer, men, när man introducerar karaktärerna gör man det genom vad boken handlar om, att all teknologi går sönder, det var en kvinna på ett plan, all elektronik på planet dog och man följde hennes tid där, då lär man känna karaktärens på ett bra sätt eftersom man ser dem i olika situationer som de inte är vana vid, vilket visar hur de är, hur de agerar och vilka tankar som går genom huvudet på karaktärerna,

Begrepp inom samhällsekonomi

Begrepp inom samhällsekonomi

Arbetsmiljö?

 I miljön vars man arbetar, har man en bra arbetsmiljö leder det till en bra stämning på arbetet, det kan också vara något fysiskt som möbler och lokaler, men också hur man behandlar varandra på ett jobb.

Arbetsrätt? Chefen vill få så mycket lön som möjligt, men arbetaren vill få högre lön, då går de båda parterna emot varandra, därför finns arbetsrätt, det är riktlinjer för båda parterna, både arbetstagaren och arbetsgivaren. Regler för hur kollektivavtal ska ingås.

Löneskillnader?

Lönen mellan arbetarna kan variera, det kan bero på utbildning, erfarenhet eller skicklighet och fler saker, det finns många faktorer som spelar in på hur stor lön man får, men det finns också löneskillnader som grundar sig på fördomar eller sexistiska grunder som härstammar från världens historia, förr i tiden hade kvinnor inte lika mycket i lön, eftersom de mest var hemma och männen jobbade, det finns kvar idag, män tjänar lite högre i snitt än kvinnor, men, någon kommer tjäna mer pengar, båda parterna kan inte tjäna exakt lika mycket. Det blir inte rättvist, för den som har best utbildning, mest ambition och talang, ska bli belönad för sitt arbete, som alla ska vara jämlika och det inte ska finnas löneskillnader, vad är idén med att utbilda sig då? Så att alla löner ska vara jämlika är inte bra, ingen skulle få mer pengar för bra arbete, så varför försöka extra då? Men, man borde inte grunda löneskillnader på sexistiska ursprung. Men i övrigt är de bra och får oss att prestera bättre.

Välfärd?

Välfärd är de tjänster som myndigheterna tillhandahåller för att öka personens trygghet, till exempel olika bidrag och vård. Dessa finansieras med skattepengar. Det är ett skyddsnät som hjälper oss vid skador eller olyckor och vi inte kan sköta om oss själva. Detta leder till mera skatt, men det blir bättre för andra, så det är ett sätt att hjälpa varandra.

Fri konkurrens?

Fri konkurrens innebär att det är fritt fram för företag att konkurrera med varandra, ingen har monopol på en viss vara eller tjänst. Detta kan gynna konsumenten eftersom att företagen i större utsträckning måste anpassa sig efter konsumenternas efterfrågan och krav. Om ett företag sänker sig, måste de andra sänka sig, för att kunna få sälja någonting, detta håller alla priser nere, vilket blir bra för både köparen och säljaren och samhället för att pengarna går runt i kretsloppet.

Ränta?

Om man sätter in pengar på en bank betalar man en ingångsränta, men man får också avkastning från räntan, det kan man också få vid investeringar, man kan räkna ut den genom nettovinsten på investeringen delat med kostnaden för investeringen. Räntan går upp och ner så banken förhandlar räntan när man tar ett lån eller gör något liknande som en investering.

Monopol?

Det är när endast ett företag har rätten att sälja en viss vara, detta kan leda till höga priser, eftersom de kan sälja varan utan att kompensera priset för att matcha konkurrensen. Och eftersom en säljare har all makt måste personen ta ansvaret väldigt seriöst, för det är lätt att driva upp priserna och tjäna ännu mer, vilket inte blir bra för befolkningen. 


Ekonomi?
hushållning, vi behöver lära oss att hushålla med de resurser som finns, som till exempel jordbruket. Det finns ett litet kretslopp och ett stort mer globalt system, Och ditt lilla privata system, Och vad ska producera? Hur ska det fördelas?

Produktionsfaktorer?

-naturresurser, material och råvaror, från naturen.

-arbetskraft, det är en kraft som arbetar, arbetsuppgifter, maskiner är bättre, människans kunskap, humankapital

-realkapital, tillgång till material och verktyg, fabriker, gruva, kniv, alla verktyg.

-finanskapital, pengar som behövs till finansiering för produktion


Historia?

Började bruka jorden för 10000 år sedan, man kunde leva och sälja från jordbruket, sen kom industriella revolutionen och jordbruket dog ut, Fabriker byggdes, ångmaskiner, spreds till USA och EU, människor kom till städer, tillverkade fler varor. Handeln ökad, Varor ökade, billiga priser, 

Negativa konsekvenser?
Miljöförstöring, rovdrift med råvaror, krig blev mer lätt tillgängligt. Är det bra med internet, är det bra med sociala nätverk, Vi lever i informations tiden.

Frågor? 

-Ekonomi?
-Realkapital?
-Finanskapital?
-jordbruksrevolution, industriella revolutionen, informations revolutionen.

Tjänster?
Polis, lärare, inom vården, frisör, De är viktiga för att det skapas jobb, våra liv blir lättare när vi inte måste göra allt, vi måste bara göra en sak och det är att skaffa pengar, vilket är lättare än att lära sig allt själv, 


Utbud och efterfrågan?

Utbud är det som finns att köpa på marknaden. Stort utbud kommer sänka priset. Och om det blir litet utbud kommer  priset behövas öka.
Efterfrågan är då hur många som vill ha något, Liten efterfrågan men stort utbud måste man sänka priset stort typ som rea, Men litet utbud men stor efterfrågan kommer resultera i ett högt pris.