Borde vi kolonisera andra
planeter?
Ska vi utforska rymden? Eller ska den
mänskliga arten dö på samma plats som den startade?
Välj ett alternativ
Första argumentet jag har är att man måste
välja en av dessa två alternativ. Antingen lever man kvar på jorden i alla år
som är kvar. Eller så utforskar man rymden och försöker någonting. Så antingen
dör vi på denna planet eller så gör vi inte det. Jag ställer mig med det andra
alternativet. Varför bara sitta kvar på jorden och vänta, när man kan göra
någonting istället?
Då kanske ett motargument kan vara att ”vi
borde stanna på jorden eftersom vi kommer förstöra alla framtida planeter
ändå”. Det är sant, vi har ganska stora problem på jorden, men varför kan man
inte lösa jordens problem samtidigt som man utforskar rymden. Och där med inte
förstöra nya planeter. Men motargumentet har en poäng, och det borde man ta
hänsyn till. Man inte borde stressa koloniseringen av planeter eftersom jordens
problem kommer bara flyttas över till den planeten, vilket skulle göra en
kolonisering av en ny planet helt onödig, därför väntar vi, tills problemen på
jorden är lösta.
Och det kanske låter lite naivt att säga
att man kan lösa båda problemen och det tror jag med, det kan vara svårt att
lösa jordens problem samtidigt som man utvecklar rymdresor. Eftersom just nu
tror inte ens presidenten av ett av jordens mäktigaste land att global
uppvärmning är riktig. Vilket lämnar lite hopp åt att man ska kunna jobba med
båda områdena samtidigt.
Deadlinen är inte långt bort för jordens naturresurser
Jordens resurser här på jorden är viktiga
för oss. Man kan sälja dem och man kan tillverka saker av dem, och dessa saker
man tillverkar av naturresurser är oftast stora delar i vårt samhälle. Man kan ta olja
som ett exempel. Oljan kommer vara slut på vår jord om 60 år. Olja kan användas
till bränsle för fordon. Och jag skulle säga att vårt samhälle är extremt
beroende av bränsle och framför allt av fordon.
Men det finns lösningar. Att oljan tar slut
är inte ett direkt argument att åka ut till rymden. Man kan använda elbilar och
cykla. Men fordon som inte kan laddas på el? Hur ska flygplan kunna starta utan
turbiner? Hur ska rymdraketer kunna lyfta? Hur ska lastfartyg transportera mat och andra produkter runt världen? Där finns det lite problem.
.
Så varför inte försöka hitta andra planeter
vars det finns outnyttjade naturresurser? Fast så länge man inte koloniserar en
planet med liv kommer man inte hitta olja. Eftersom olja kommer från fossiler
och fossiler har varigt levande kommer inget mer olja hittas tror jag. Så man
skulle kunna säga att vi får en ny chans när vi får en ny planet med nya
naturresurser.
Jag vet hur det låter och det kan säkert
komma motargument på detta. ”En ny chans”. Det låter som om man spelar ett TV
spel och med två enkla knapptryckningar kan få en ny chans och börja om från
början. Det låter naivt och lätt. Bara för att göra klart, jag tror inte att
något med rymden kommer vara lätt. Faktiskt det motsatta, det kommer vara
väldigt svårt. Men det är ändå sant, fastän det i text låter för lätt så är det
sant. Man kan hitta andra planeter med önskvärda naturresurser. Men den riktiga
frågan är om rymdresor bara är ett önsketänkande och drömmar? Och nej, det är
inte omöjligt, det går. Om man bara trotsar rymdresor kommer man inte tro på
det jag skriver och vill självklart bara stanna på jorden, men om man skulle ta
sig tid och inse att det kan vara mycket möjligt i framtiden skulle ens attityd
ändras.
Vi måste lämna vaggan
Precis som ett barn måste vi växa upp vare
sig vi vill eller inte. För det kommer en tid när den trygga och säkra vaggan
är för liten för barnet. Inget annat val existerar än att växa upp och
fortsätta vår utveckling.
Detta tycker jag är en fantastisk liknelse
till hur vi människor måste göra eftersom vår jord är trygg, säker, bekväm och
skön. Men vi kommer växa ur den, vare sig det gäller mängden befolkning eller naturresursernas
deadline kommer vi växa ur vår planet. Vi kommer växa ut i rymden och
universum, det finns ingen annan utväg. Visst, man kan lösa våra problem med
global uppvärmning och naturresurser men befolkningen växer, fler och fler
lever längre. Vi kommer överbefolka jorden. Och det miljövänliga sättet att
leva kommer bli ännu viktigare när vi blir fler på jorden eftersom man måste
kompensera för alla människor på planeten.
Men tycker alla att vi måste lämna vaggan,
den är ju så skön att vara i? Svår fråga och eftersom jorden inte ens kan enas
över om den globala uppvärmningen är riktig, så är det svårt att ha hopp. Och jag
tror att det finns folk som kommer neka rymden till döden. Men det är därför
viktigt att man står upp och tror på det. Att man tror på att människornas art
ska överleva.
“Humans
must expand into space. Otherwise we risk extinction just like the dinosaurs.”
Sammanfattning och avslutning
Rymden är stor och osäker, men den är
uppbyggd av en logik i grunden, en logik som vi kan förhålla oss till med nog tillämpad
teknologi. Det är lätt att säga emot, men när man förstår att det faktiskt är
möjligt kan ens attityd ändras.
Motargument är bra eftersom rymden är svår.
Man ska komma med funderingar och kritik eftersom det kommer endast forma och
ge grunden till framtidens rymdresor.
Är de som tror på rymdresor naiva och bara
drömmare? Eller kommer det faktiskt vara möjligt i framtiden? Och hur kan man
ena ett helt folk att det kommer fungera när man inte ens kan enas kring den
globala uppvärmningen?
Och slutligen måste vi lämna vaggan och
våga växa upp och det ändå möjliga håller att växa åt är uppåt mot rymden.
Vilken skrivutveckling du har haft! Jättebra jobbat!
SvaraRadera