Svensk språkhistoria

Varför förändras vårt språk hela tiden? Nya saker uppfinns väldigt ofta, man upptäcker nya saker och ibland är det bara något man börjar säga och det blir en trend. Allt nytt behöver ett namn därför kommer nya ord till. Lånord är en anledning till förändring av språk. De kan uppstå när man helt enkelt kommer på något bättre ord för någonting. Man kan även ta in andra ord från ett annat språk som redan har ett ord för objektet och där av att låna ordet.

Vad är skillnaden mellan lånord och arvord? I fornsvenskans tid ”uppfanns” svenskan, och där av har vi fått ord som vi ärvt, de kallas arvord och det var ur ord, de originella svenska orden. Till exempel de som sitter på runstenar. Men ett fåtal gånger tränger lånord in i fornsvenska, till exempel när kristendomen kom. Då lånade vi många latinska ord och grekiska ord. Vi fortsatte låna ord långt efter det, vi har bland annat lånat television av latin. Det andra tillfället vi lånade ord var när Tyskland blev populärt, de var handelsmän från Hansan och de styrde handeln, tyskar var även i ansvar för malmbrytning i dalarna, många hantverkare var inflyttade tyskar, det pratades även tyska på många arbetsplatser, med allt detta kom många nya begrepp det var faktiskt den period i det svenska språket som det kom flest lånord till svenskan. Den tredje vågen kom när Frankrike var en stormakt, både kulturellt och politiskt, med kulturen kom många vackra nya ord som antagligen var finare än svenska ord. Och man tenderar att gå efter trender och man gjorde det. Franskan var diplomaternas språk och var samtalsspråk vid många hov runt om i Europa, så ville man hänga med i samhället måste man kunna Franska. Det ledde till att språket spred, för att någon sak fastna i stora mängder måste det spridas på ett bra sätt, franska blev ett fint och populärt språk så varför inte tala det?

Nämn några arvord vi har i svenskan?  De vanligaste arvorden är släkt ord, ord för väder och vind och ord om våra gamla näringar som ull, åker och korn. De Är nog kvar av någon anledning. Far och mor är gamla släkt ord som lever kvar av en anledning. Mor och far använder man ofta, varför skall man bara en dag slutade kalla sin far eller mor för det man kallat dem för hela sitt liv. Även väder, det har aldrig ändrats, man har använd samma ord för väder ofta så det lever kvar, det är gemensamt mellan dessa ord far, mor, ull, snö, måne och sol är att man använder dem ofta och att man inte haft anledning till att ändra dem tror jag.

Varför var bibeln viktig när den översattes på 1500-talet? När folk översatte bibeln så översatte dem den till sin egen dialekt, de kom från dalarna och dessutom talades vid hovet och universitetet i Uppsala, och det är därför det svenska riksskriftspråket bygger på mellansvenska dialekter. Och bibeln spreds snabbt och präster predikade ur den och mycket folk gick till församlingar. Så då spreds språket ännu mer. Och bibeln blev ett föredöme på samma sätt som svenska akademi ordlistan är idag. På lång sikt påverkade också bibeln vårat tal för att så småningom började man att prata som på ett sätt liknade skriftspråket. Och sedan spred skriftspråket genom skolan, tv och radio. 

De olika perioderna i vår språkhistoria är runor, äldre fornsvenska, yngre fornsvenska, äldre nysvenska och yngre nysvenska. Man vill vissa att någonting har ändrats därför har man delat upp i olika perioder. Varje gång en ny epok inleds markerar man att något nytt inleds eller slutar.

Den första gången svenska användes i form av skrift var i runor, man ristade in dem i stenar och det finns 3000 runstenar, det är ett alfabete med 16 bokstäver och det kallas futharken.

Under Äldre fornsvenskan period ingick Sverige i den katolska kyrkan och då användes äldre fornsvenskan.

Yngre fornsvenska använde man när folk återberättade historier om legender och historier. Det användes ofta inom handel och började också pratas mer när man översatte böcker.

Äldre nysvenska är en epokindelning för det språk som talades och skrevs i Sverige från 1526 till 1732. Denna tidsindelning har satts av Nya Testamentet som kom ut på svenska 1526.

Yngre nysvenska var det svenska språk som talades och utvecklades under en period som börjar 1732 och vars slutdatum är åt 1897 eller 1906. Sedan tar nysvenskan över.

Nusvenskan är den period som inleds vid sekelskiftet 1900. Och brukar förknippas med Agust Strindbergs verk till den nusvenskan epok. Det är det språk vi talar idag och det är ett riksspråk som kom till för att masskommunikation genom radio och tv

Jag ska analysera och jämföra runor med nusvenskan.

Runor hade inte lika många lånord som vi har idag, det beror på att de inte hade behov att ta in lånord, det var första gången man skrev svenska språket, så om man hittade ett nytt föremål eller vad som helst som är nytt behöver man ett namn, vikingarna reste runt med inte så långt att de hittade många nya saker, så de hade behovet att döpa nya saker men inte de hade inte jätte mycket att göra. Men det kan också vara så att länder inte hade samma kommunikation, om någon börjar med ett nytt ord så skrivs det antagligen på socialmedier, och sedan sprids det. Den processen av spridning fungerade inte under vikingatiden eller framåt. När vikingarna inte kunde kontakta alla andra så körde de på själva, det är nog därför alla språk skiljer sig åt och är unika på sitt sätt.

Runor användes inte mycket i skrift, det var bara vid speciella tillfällen man använde metoden, för det var svårt och en tung process att rista in i sten.  Men när pappret kom och boktryckarkonsten kom blev det lättare att använda sig av det svenska språket oh man övergav runorna. Nusvenskan använder sig fortfarande sig av böcker och papper och jag undra om nusvenskan kommer att överges och en ny epokinleder. Men vad skulle kunna inleda en ny epok, det känns som att nusvenskan är fulländad, och att det endast kommer få uppdateringar då man gör en ny upptäckt, för förhopningsvis kommer man fortsätta att upptäcka och uppfinna nya saker. Vad kan hända så att en ny epok inleds? Det är en väldigt svår fråga och jag kan inte komma på någonting logiskt som kan hända, men har alla andra epoker inleds med logik? Det är nog mest nödvändig evolution som var nödvändig för överlevnad. Om pappret inte kommit hade kanske svenskan dött ut, men vad hade man pratat då, men skriften hade kanske dött ut och man skapade ett nytt språk som var mer effektivt.