V. 5

Idag har jag läst ungefär 20 sidor och är nu på sidan 101.

Det jag läst idag tyckte jag var bra. Den har varigt ganska långtråkigt när de skulle fixa skeppet och skaffa en besättning. Så jag tyckte det var bra. Lite roligare när något hände.

Det var inger som var direkt dåligt förutom att den är så grymt långtråkig just nu. Men förhoppnings viss blir den bättre. Men den är inte värdelös för ibland har den sina stunder och den blir riktigt bra.

Jag har någon övrig tanke och det är att man behöver ha grymt bra koll alla namn i boken. Eftersom att de kallar några personer olika saker och de kallar varandra vid namn när de pratar så det blir lite förvirrande men det går om man tänker till lite.

Bokrecension

Jag har läst boken American sniper. Den handlar om Amerikas bästa prickskytt och hans synvinkel om kriget i Irak. Han berättar om alla strider, utbildning, uppväxt och om sin familj. Den är riktigt spännande och det känns svårt att skriva en recension om det är boken för att den är så bred, jag skulle vilja berätta om alla strider jag läst om men det skulle inte gå. Han berättar nog om 100 stycken olika uppdrag och strider.

Boken handlar om Chris Kyle, den amerikanska militärens bästa prickskytt i historien. Han har 216 bekräftade dödsskjutningar. Och i Irak fick han smeknamnet ”djävulen i Ramade” eftersom han satt skräck i teroristerna. Han fick även en pris på sitt huvud på 800000 kr. Men i boken nämns alla kollegor han arbetat med under åren. Alla soldater har ett väldigt starkt band till varandra. ”Vi alla är bröder” brukar de säga. I boken nämns ofta Ryan Job och Mark Lee. Dom var riktigt bra vänner till Chris men båda är döda. När en person dör i boken blir man väldigt överraskad. De här soldaterna är riktigt duktiga och man tror nästan att de är odödliga. Men jag kan nog förstå varför de antar dessa utmaningar och sätter sig själva i en stor fara. Jag tror att det här ”brödraskapet” som de får gör att man inte känner sig själv, man gör det för varnadra, sen finns det nog de som älskar kriget, som Chris Kyle. Han nämner flera gånger att han älskar kriget och att döda vildar för att göra Iraks invånare trygga. Men Chris var också en riktig patriot, han gjorde det för USA också. Därför hade han svårt att lämna kriget. Han kände att han svek sitt land.

Bokens viktigaste händelse är när han berättar om en särskild operation. De har gått in med flottan (rangers) i en övergiven del av Irak. Man kan ju tänka sig hur det ser ut efter 5 år av strid. Hans pluton installerar sig i det hus för att ge understöd till flottan. Huset var ett vanligt hus med två våningar. Vägarna var gipsade och hade fallit ihop. Det var gråt och förjävligt mycket plankor och delar av huset. Armen säkrade alla hus och samlades på gatan. Plötsligt kom det fram någon. En Medelålders kvinna med barn i famnen. Chris hade vänt en säng på högkant och låg och spana på dem. När han ser kvinnan blinkar något rött innanför kvinnans blus. En bomb. Chris sköt hon på direkten. Därmed räddade han 50 personer från flottan och ett barn. Men det här vara bara en räddning av väldigt många.

Som sagt utspelar sig boken under Irak kriget. Det kriget varade under 2003-2011. Men Chris lämnade kriget 2009. Men han hade det väldigt svårt att lämna. Han tyckte att han övergav alla hans bröder. Men han hade fått många skador och kunde bara inte längre. Men han visstelse hemma var kort. När han kom hem så ville han hjälpa andra med sitt skytte. Så han skapade Craft intervention, en skytteskola för prickskyttar. Han hjälpte även soldater som var sjuka mentalt och en av dem var Eddie Rooth. En dag var Chris, Eddie och Chris vän på en skjutbana i Texas när Eddie vände sig om och sköt Chris och hans vän. Oväntat. Man tappade nästan luften när man läste det. Det var ett tragiskt slut på en hjältes liv.

Chris Kyles budskap med den här är att få det civila folket att förstå vad som hände i Irak. Och att hedra alla hans stupade kamrater. Jag tycker at han har fått fram budskapet väldigt bra. Att läsaren ska få en bild av hur has dagliga rutin var i Irak.  Jag tycker att det är värt att ta med sig alla stupade kamrater och hedra dem. Han berättade om hur Marc Lee och Ryan Job dog. Under ett uppdrag i Falluja skulle Marc ta ett hus, han slår upp dörren, en vilde på andra sidan av gatan öppnade eld och fick en lyckoträff i Marcs huvud. De sydde ett emblem för att hedra honom. Ryan blev skjuten på samma sätt, i huvudet. Han överlevde! Han låg på ett sjukhus i Tyskland i 2. Han är svårt synskadad men han har åstakomit otroligt mycket. Han har bestigt berg, deltagit i Paralympics och har dessutom fru och familj, tragiskt nog, efter ett besök hos doktorn bestämde de att operera honom och något gick del. Ryan dog och det var ett väldigt tråkigt slut på hans liv. När Chris Kyle fick reda på det blev han arg och ledsen, det var hans kamrat Marcus Luttrel som också gjort en bok och sedan en film. Den handla om operation redwing som gick otroligt fel, där 3 seals och en blackhawk helikopter omkom. Han var den enda överlevaren.

Miljön beskriver inte Chris så mycket. Men jag får en klar bild av hur jag föreställer mig den. Om man tänker att du är i en övergiven stad. Vars människor och hus bara ligger på marken förstörda så får man nog en bra bild av vad Chris Kyle såg i Irak. Jag föreställer mig att han vaknar upp i en bas någon stans i öknen. Han bor i ett plywood hus med Säng, blid på familjen, garderob, flaggor och möjligen en dator. Sedan går han ut, han tar sitt dagliga löp pass runt basen. Sedan käkar han frukost med vännerna, de pratar bara lite skit medan de sitter utomhus och kikar ut över den lugna och stora Irakiska öken. Sedan går de till kommandocentralen vars det får uppgifter från chefen för ett kommande uppdrag. Centarlen har mycket datorer, skärmar och telefoner. Det går någon vecka, sedan åker de ut på ett uppdrag. Han kliver in i helikoptern och han blir tagen till en stad. När de landar med helikoptern landar så flyger damm och sand upp i luften, Det vara i 30 sekunder. Sedan är det tyst. Dags att gå genom den orange öknen till staden. När han och gruppen är framme så intar de ett hus. Husen i Ramade kan jag tänka mig är sönderskjutna, inga väger, inga fönster, inget folk. Men det kan man förstå med tanke på den rush flottan gjort. Det kan ta dagar att hitta sitt mål. Tar man ett hus med folk i måste man mata dem och låta de leva ett normalt liv. Sedan är det bara att skjuta sitt mål och fly fort som tusan. Men tar du ett obemannat hus så är det bara försvarsställning efter du skjutit. Så Chris var bara inte en sniper han har även hanskats mycket i nära hål med fiender.

Språket i boken brydde jag mig inte om, men känslan jag fick var att det var tufft. Mycket svordomar men vad då, man är nog inte så samsad när skoten viner förbi skallen. Jag kan tycka att det är mycket svåra militärord som jag inte förstår. Men eftersom jag tycker detta är mycket intressant kollade jag upp dessa ord.

Men min känsla för boken är mycket bra, spännande, rolig, sorlig, ångestful och intressant. Om man tycker att det militära är spännande så är det en ”måste läsa bok” enligt mig.  Men i visa lägen är den lite förvirrande. Eftersom du kastas från strid till strid. Hemma och Irak, men det blir ändå en spännande mix av allt. Men det var nog så hattigt han hade det i Irak. Det är nog den bästa bok jag någonsin läst! 10 av 10 absolut. Jag tänker också skaffa hans andra bok som heter ”gunslinger” som hans fru färdigställer

   skattkammarön

Det jag gillade med boken idag är att det hände något nytt. Att dom kom på vad pappret var och det blev ett mål som de kommer jaga efter. Då blir man intresserad som läsare. Jag tycker också om att de är några andra som vet om det. Det blir spännande för att de kan komma när som helst. Man sitter som lite spänd hela tiden. Jag tycker också dom sydde in det gänget bra. För att de var dom som attackerade värdhuset också. Jag tycker också att de fick dialogen mellan Livesey och Trelawney blev bra och intressant. Dom matchar varandra och ville som samma saker. Och så blev det kanske starten på historien om skatten. Jag tycker också att det här kapitlet så kommer de ut på havet och är inte på land. Jag tycker det blir roligare om det är på havet, då kanske språket ändras och de blir lite mer grovare i handlingen.

Det fanns inte något jag ogillade med boken idag. Den tog en ganska snabb sväng men jag tyckte det blev bra, Att de gick från massa mystiska figurer till att leta efter en skatt. Det finns ett problem men det beror nog inte så mycket på boken utan på mitt minne och det är att jag inte kommer ihåg alla namn på alla personer i boken.

Det är inget konstigt som hänt eller något jag inte förstår.

Jag har läst till sida 65.

  Skattkammarön

Idag läste jag 3 kapitlen och jag tycker att dom var jätte bra. Det var riktigt spännande när dom skulle fly från värdhuset. Och det kom fram något nytt om en lapp eller liknande. Så det var riktigt spännande och intressant. Det var också bra för att jag fick en bättre bild av hur hela området runt Admiral Benbow såg ut.

Något jag ogillade var att de hade kanske kunnat beskriva fiendernas framryckning till värdhuset mer. Det gick väldigt snabbt och spännande så det var ganska bra. Men man kunde kanske ha fått veta vars de flydde efter ryttarna kom. Men det ar inte så dåligt. Det är svårt att hitta något minus med boken eftersom den är ganska speciell men  bra.

skattkamarön

  Skattkammarön

Jag tycker att de 3 kapitlen jag läst har varigt spännande och man vill forsäta läsa. Och det är nog ganska svårt att få något att var spännande i en längre period. Men den var spännande och man kunde som leva sig in i platsen de befinner sig i. Jag tycker också att dom har gjort en väldigt bra miljöbeskrivning. Man får som en bild av hur området ser ut. Men de beskriver inte den perfekt. Man kan få tänkta och fantisera en miljö själv också.

Jag kommer inte på något som jag ogillar med bocken. Jag tycker att den är lätt att läsa och en bra handling. Jag har bara läst fem kapitlen men jag har inte hittat något som jag ogillar.

I bocken har jag inte läst några ord som jag inte förstår. Det är nog bara det att författaren använder gamla ord när han skriver. Men om man tänker till så förstår man dom och kan klura ut vad de betyder.

Idag har jag läst 17 sidor.