Cassini: Mission to Saturn

Up there in our big vast universe exists planets with astonishing properties, much different from our own planet’s abilities.  These special kinds of abilities cause scientists to invest time and effort in reaching them. And recently a moon was discovered, one of Saturn’s many moons. Saturn has all in total five moons orbiting around it. In 1997 the Italian space organisation launched a mission named Cassini. Cassini’s mission was to document and take pictures of Saturn and its moons. And actually, as I’m writing this, history is being made by the Cassini satellite. For the first time a satellite will pass between Saturn itself and the rings of the planet. Capturing clearer and more detailed pictures of Saturn’s core.

The intent of the program was no more than to monitor Saturn and study space. But they made a huge discovery. One of Saturn’s moons contains a massive amount of oil and nature gas.  The moon’s name is Titan. Here on earth we have lakes made out of water. On titan, the lakes are made out of oil. The air on titan is different components in nature gas. It rains oil and hydrocarbons from the sky. NASA expects it to be 300 times more oil on titan than all of earth reserves. The planet is red and it’s basically a planet-size factory for organic chemicals. Titan is covered in carbon bearing material. So hydrocarbons rain from the sky creating vast seas and lakes with oil. The air is pure methane and ethane, some lakes are pure ethane in liquid form.

But how is this possible? Carbons are made of living organisms. That must mean that Titan has had life, maybe even held some kind of developed life in the past? Because on earth we extract oil from long dead organisms that has been under pressure and under lack of oxygen. So Titan must be similar? No, there has never been life on Titan. And there will never be life. Because the methane that keeps the planet relative hot slowly escapes out in the atmosphere, and in some millions years it will be gone. Titan’s heat will be gone far before life starts to develop. And when the heat is gone the possibility of life will be gone. But how is the carbons created then? I looked it up. Actually the organic components in Titan’s oil are created through a very complicated chain of chemical reactions. The methane reacts to methyl and becomes ethane, the ethane reacts to the clouds and carbons are created, this is possible due to methane being very sensitive to UV light, and when the UV light shines on Titan these methane molecules splits and reacts to methyl (that starts the process). It’s more complicated than this but I can’t begin to comprehend anything of it.

But there are some theories that the vast oil seas of titan just might contain life. Methane cannot support life because it’s so fragile and as soon the sun shows up the methane will break. So there must be something replacing the methane, something else to give these potential creatures energy. And what could that be? It must be something we can’t see. And where can we not see? Deep under water. And there is more to this theory. The sunlight can’t reach the depths of the seas, but there must be a geothermal source of energy somewhere that is creating the methane! Because otherwise Titan would run out of Methane. There must be something continuesly creating more Methane since so much of it disappears. And every time the satellite Cassini dives through Titan. Its thermal camera indicates the same level of Methane all the time. So what is creating the methane that starts the creation of hydrocarbons? The source must be located in the seas because the scientist can’t locate it on land. And if there is a huge source of energy in the ocean, maybe that could potentially support life.

Now back to us on Earth. We love oil and nature gas. It’s one of the most valuable raw materials there is. The countries capable of mining oil have a huge sum of money. This is a fact; Norway has made $1000 billion from selling oil. And that is one country! Imagine how much Titan is worth!  You can fit 215 Norway on Titans surface. So let’s say that one Norway is worth $1000 billion. Then 215 Norway is $1000 billion * 215. That is $250000 billion. That is quite a lot of money. And even if you’d sell all that. Titan is continuously creating more due to the chemical reactions. So there is no doubt that if you’d colonize Titan and sell the oil you’d be a very rich person indeed. Could this potentially motivate rich oil entrepreneurs to invest in space travel and support the space agencies around the earth? Well I hope not. Because if they would to succeed in bringing more oil to the earth that would totally ruin every life there is. The global warming would spike to a whole new level. The problem with fossil fuel is that you are adding new carbons to earths. Because our planet has a system of dealing with carbons. But the system can only handle so much. When we are adding carbons by burning fossils the system can’t handle it all. So we should not add any more than the system is budgeting. So can you even imagine what would happen if you added all the carbons of another planet to our own! It would be a horrendous devastation to our climate! So conceivably leaving Titan alone might be the best solution. But what if we don’t add carbons to our planet? Perhaps all the fuel can be used to space travel. Space rockets will surely consume a horrendous amount of fuel so having a whole planet as an oil reserve would perhaps come in handy. But that’s if space travel ever would see the light of day, which you could only speculate about today.

Sources: https://saturn.jpl.nasa.gov/, https://saturn.jpl.nasa.gov/galleries/images/, https://saturn.jpl.nasa.gov/mission/about-the-mission/quick-facts/, https://www.reddit.com/r/askscience/comments/21rm82/how_does_saturns_moon_titan_have_oil_was_there/, https://www.reddit.com/r/science/comments/6aykt/ask_reddit_how_can_saturns_titan_moon_have_100s/, https://twitter.com/cassinisaturn. 

Good Times and Bad Times

We’ve all had bad times as well as good times throughout our lives. Eras or a certain period of time which we wish never occurred. Moments of history that made us sad, depressed or miserable. But, if you think back at those happenings and actually reflect on the outcome I am certain that you’ll have learned something, gathered experience or knowledge. Which makes bad times incredibly important, believe it or not!

First of all, there would never be any good times without bad times. If you’re always happy, would you really recognize happiness and really appreciate happy times? I’d say no, you wouldn’t.  Therefore bad times are of the upmost importance to our happiness. And often bad times are consequences of mistakes, mistakes aren’t easy to avoid, but when they do accrue you learn something. So without bad times you’d never learn from mistakes, and perhaps just redo the same mistakes over and over. Never too proceed in life or develop a better personality.  Where would society be if we’d never felt guilt, shame or empathy that makes us sad. And would we ever solve any problems? Because problems accrue when something is bothering us, we don’t want to be bothered so we solve the problem. The conclusion is that if we were to be happy all the time, things wouldn’t bother us and therefore we wouldn’t notice any problems. And therefore I think that we wouldn’t advance into the future without bad times.

Bad times are needed. But on some occasions they happened in vein or unnecessarily. There have been lots of examples throughout our history. Terrorist attacks, they are pure sabotage and horrible acts that we can’t learn anything of. These kinds of hardships affect the whole world by sending fear to the public. And just destroys the peace and calm in societies around the world, because, death is a special hardship. Often you are able to prevent the mistakes and never have them reoccur. But when someone dies, you can’t learn anything. They are dead and will stay dead. These are the unnecessary mistakes. I can’t see any form of progression origin from attacks.

And sometimes when you are affected hardly by bad times you could potentially need assistance to get past it. Depression could be a real problem if you don’t take care of it according to http://www.ulifeline.org/articles/396-the-dangers-of-depression. And I’ve never been truly sad or depressed so I wouldn’t know but I think this article makes sense. And if you read the article, the consequences are horrifying. This is why bad times have a negative side. However if you get help and treatment this might not become an issue. But on the other hand this is life, it’s not always fare. That is why you should learn to deal with bad times, however if you can’t deal with them, get some help.

Enough about bad times, good times are what we live for. It’s what keeps us motivated, because if everything was bad, why would you even try at life? There would be no happiness to live for, no meaning to anything, there would be meaning, but? Would we be able to know it? Would we be able to feel a propelling meaning to any actions if we couldn’t feel it? I don’t think so. Example, I like school, therefore I try my best. If I couldn’t feel happiness I would not like school and therefore not try my best. Would anything mean something, maybe our logic tells us so, but in the end we’d all be sad. That’s why happy times are of equal importance as bad times. It’s also a motivation for countries around the world to keep peace. But on the other hand it’s a motivation fight, fight for happiness. The consequences of that could be war. But also human rights, minorities around the world struggle every day to be accepted and respected, because they want to be happy. Happiness forms healthy societies by allowing everyone their own rights.

And show respect to individuals, since bad times are often personal, hence you never know if someone’s going through a bad time. But bad times are often far more important as they might seem. But sometimes bad times are purely unnecessary. Good times create bad times, and the bad times are of equal importance as the good times. Good times keeps us motivated in life, we want to keep them coming back, and through being nice and helpful to one another they will come back. Actually many scientists claims that being generous and giving complements in the everyday life will make you happier, you can read about that here (https://www.heartmath.org/articles-of-the-heart/generous-others-youll-happy/). 

Borde vi kolonisera andra planeter?

Ska vi utforska rymden? Eller ska den mänskliga arten dö på samma plats som den startade?

Välj ett alternativ

Första argumentet jag har är att man måste välja en av dessa två alternativ. Antingen lever man kvar på jorden i alla år som är kvar. Eller så utforskar man rymden och försöker någonting. Så antingen dör vi på denna planet eller så gör vi inte det. Jag ställer mig med det andra alternativet. Varför bara sitta kvar på jorden och vänta, när man kan göra någonting istället?

Då kanske ett motargument kan vara att ”vi borde stanna på jorden eftersom vi kommer förstöra alla framtida planeter ändå”. Det är sant, vi har ganska stora problem på jorden, men varför kan man inte lösa jordens problem samtidigt som man utforskar rymden. Och där med inte förstöra nya planeter. Men motargumentet har en poäng, och det borde man ta hänsyn till. Man inte borde stressa koloniseringen av planeter eftersom jordens problem kommer bara flyttas över till den planeten, vilket skulle göra en kolonisering av en ny planet helt onödig, därför väntar vi, tills problemen på jorden är lösta.

Och det kanske låter lite naivt att säga att man kan lösa båda problemen och det tror jag med, det kan vara svårt att lösa jordens problem samtidigt som man utvecklar rymdresor. Eftersom just nu tror inte ens presidenten av ett av jordens mäktigaste land att global uppvärmning är riktig. Vilket lämnar lite hopp åt att man ska kunna jobba med båda områdena samtidigt.

Deadlinen är inte långt bort för jordens naturresurser

Jordens resurser här på jorden är viktiga för oss. Man kan sälja dem och man kan tillverka saker av dem, och dessa saker man tillverkar av naturresurser är oftast stora delar i vårt samhälle. Man kan ta olja som ett exempel. Oljan kommer vara slut på vår jord om 60 år. Olja kan användas till bränsle för fordon. Och jag skulle säga att vårt samhälle är extremt beroende av bränsle och framför allt av fordon.

Men det finns lösningar. Att oljan tar slut är inte ett direkt argument att åka ut till rymden. Man kan använda elbilar och cykla. Men fordon som inte kan laddas på el? Hur ska flygplan kunna starta utan turbiner? Hur ska rymdraketer kunna lyfta? Hur ska lastfartyg transportera mat och andra produkter runt världen? Där finns det lite problem.

.

Så varför inte försöka hitta andra planeter vars det finns outnyttjade naturresurser? Fast så länge man inte koloniserar en planet med liv kommer man inte hitta olja. Eftersom olja kommer från fossiler och fossiler har varigt levande kommer inget mer olja hittas tror jag. Så man skulle kunna säga att vi får en ny chans när vi får en ny planet med nya naturresurser.

Jag vet hur det låter och det kan säkert komma motargument på detta. ”En ny chans”. Det låter som om man spelar ett TV spel och med två enkla knapptryckningar kan få en ny chans och börja om från början. Det låter naivt och lätt. Bara för att göra klart, jag tror inte att något med rymden kommer vara lätt. Faktiskt det motsatta, det kommer vara väldigt svårt. Men det är ändå sant, fastän det i text låter för lätt så är det sant. Man kan hitta andra planeter med önskvärda naturresurser. Men den riktiga frågan är om rymdresor bara är ett önsketänkande och drömmar? Och nej, det är inte omöjligt, det går. Om man bara trotsar rymdresor kommer man inte tro på det jag skriver och vill självklart bara stanna på jorden, men om man skulle ta sig tid och inse att det kan vara mycket möjligt i framtiden skulle ens attityd ändras.

Vi måste lämna vaggan

Precis som ett barn måste vi växa upp vare sig vi vill eller inte. För det kommer en tid när den trygga och säkra vaggan är för liten för barnet. Inget annat val existerar än att växa upp och fortsätta vår utveckling.

Detta tycker jag är en fantastisk liknelse till hur vi människor måste göra eftersom vår jord är trygg, säker, bekväm och skön. Men vi kommer växa ur den, vare sig det gäller mängden befolkning eller naturresursernas deadline kommer vi växa ur vår planet. Vi kommer växa ut i rymden och universum, det finns ingen annan utväg. Visst, man kan lösa våra problem med global uppvärmning och naturresurser men befolkningen växer, fler och fler lever längre. Vi kommer överbefolka jorden. Och det miljövänliga sättet att leva kommer bli ännu viktigare när vi blir fler på jorden eftersom man måste kompensera för alla människor på planeten.  

Men tycker alla att vi måste lämna vaggan, den är ju så skön att vara i? Svår fråga och eftersom jorden inte ens kan enas över om den globala uppvärmningen är riktig, så är det svårt att ha hopp. Och jag tror att det finns folk som kommer neka rymden till döden. Men det är därför viktigt att man står upp och tror på det. Att man tror på att människornas art ska överleva.

“Humans must expand into space. Otherwise we risk extinction just like the dinosaurs.”

Sammanfattning och avslutning

Rymden är stor och osäker, men den är uppbyggd av en logik i grunden, en logik som vi kan förhålla oss till med nog tillämpad teknologi. Det är lätt att säga emot, men när man förstår att det faktiskt är möjligt kan ens attityd ändras.

Motargument är bra eftersom rymden är svår. Man ska komma med funderingar och kritik eftersom det kommer endast forma och ge grunden till framtidens rymdresor.

Är de som tror på rymdresor naiva och bara drömmare? Eller kommer det faktiskt vara möjligt i framtiden? Och hur kan man ena ett helt folk att det kommer fungera när man inte ens kan enas kring den globala uppvärmningen?

Och slutligen måste vi lämna vaggan och våga växa upp och det ändå möjliga håller att växa åt är uppåt mot rymden.

Lars Wilderäng – Stjärnklart

 Jag tycker att boken reflekterar vårt samhälle, mycket tanke har gått in i hur vi skulle reagera om all el försvann, för det visar hur extremt beroende vi är på den. Boken visar också hur samhället är uppbyggd och vad som händer när elektriciteten försvinner. Den är ett litet roligt tanke scenario som boken leker med. Och det har funnits böcker förr som lekt med detta koncept men de är så extrema, typ att det blir anarki och en hjälte ska ta ner anarkin. Men denna bok är annorlunda. Det blir bara en fråga om att överleva, inte att döda ledaren. Och händelserna är i Sverige så man kan relatera lite eftersom att man känner igen platserna och det gör boken mer realistisk eftersom man kan relatera mer.

Och sen får man väldigt många olika synvinklar från samhället eftersom man följer olika personer med olika yrken och därmed olika samhällsklasser. För de reagerar faktiskt olika till situationer. En sak jag tänkte på var hur de reagera. De rika var mycket mer naiva, de förstod inte faran fören det var för sent. Och det kanske var för att de ser sig bättre än andra, och hade en annan attityd som ”vi är bättre en är så detta kommer inte drabba oss”. Och det kan reflekteras lite i samhället idag, för man är ganska egoistisk på vissa sätt. Och i boken visar det hur den attityden kan vara farlig, just för att vi blir egoistiska och ser oss bättre än oss själva.

Och de personer som har mindre pengar är mycket mer naiva och rädda för att något ska hända, det betyder att dessa personer är rädd för att de inte ska få hjälp om det blir problem. Alltså har författaren placerat händelserna i ett Sverige med dålig hjälp för låginkomsttagaren. Alltså menar författaren att detta händer i ett ganska dåligt uppbyggt samhälle. Skulle detta egentligen vara sant? Jag tror det, om samhället redan är söner är det mycket lättare att fler sprickor uppstår, som i detta fal var sprickan att al el försvinner och allt elektriskt lägger ner.

Sen tänkte jag på om det kan komma någon bra ur att allt elektriskt försvinner. För boken kommer självklart komma till ett slut, och därför undrar jag hur boken kommer sluta. Och då funderade jag på vilka vägar boken kan ta till slutet, ska de försöka få tillbaka jordens elektricitet eller kommer de starta om på nytt eller kommer jorden gå under.  Eller skulle jorden må bra av att all elektricitet försvann? Inte om all elektricitet försvann men vi överkonsumerar vår elektricitet. Alltfler sitter stilla istället för att träna på grund av mobiltelefoner. Och mer personer drabbas av depressioner och psykiska ohälsor genom sociala medier. Eftersom man bygger upp en fasad av ens bästa sidor för att framstå så bra som möjligt. Vilket leder till att man ser sig själv sämre än andra. Detta är faktiskt bevisat, man är mer deprimerad om man spenderar mycket tid på sociala medier, så lite avstånd från allt det skulle vara bra för oss. Men konsekvenserna i infrastrukturen om allt la av skulle vara dåligt, inga system att kyla ner kärnkraftverkan med så de skulle sprängas. Alla vägar skulle förfalla, inga drivmedel skulle kunnat produceras och därmed skulle vi tappa förmågan att vara mobila som människor.

Så sammanfattat tycker jag det är kul hur boken leker med scenariot, man börjar tänka själv om det verkligen skulle kunna hända.  

Lars Wilderäng – Stjärnklart

Boken börjar bli ganska enformig, strömavbrotten fortsätter men det börjar uppdagas vad som händer och folk jobbar emot det, men det stora avslöjandet har inte hänt ännu.

Dessa sidor jag läste handlade mycket om en karaktär som samlar på mat och överlevnad saker för han tror att världen kommer gå under. Så han har ganska extrema tankar och ett väldigt speciellt intresse, men till vardagen är han en barista på en bar och har ett stort umgänge, men ingen vet vem han egentligen är, det reflekterar kanske lite verkligheten lite. 

Man vet aldrig vem personer är tills man lärt känna dem. Ingen skulle kunna tro att han är en ”prepper”. Så skenet bedrar. Och eftersom han vet att hans intresse är galet, så måste han gömma det, och därför bygger han upp en fasad av något annat. Det händer också i riktiga världen med sociala medier, man kan välja ur man ska framstå och det är lätt att vara oärlig, och detta kan få konsekvenser, det visar boken. Karaktären i boken tog hem hans nya flickvän, som ej var medveten om hans intresse, hon såg allt han sparat, bensin, mat och konserver. Hon blev överraskad och trodde han var galen så hon lämnade han.

Samhällsekonomi – studiesammanfattning


Vad måste individer göra för att bidra ekonomiskt till samhället?

Om man jobbar så kommer man bidra med arbetskraft till företaget, och du får lön tillbaka, denna lön kommer gå till skatt till staten, dessa pengar förmedlar staten ut till alla statliga verk som skolor, sjukhus och liknande, då får du billigare sjukvård och fri skolgång, och företaget kommer tjäna pengar på din arbetskraft så de skattar sina pengar också till staten. Och när du fått din lön, så kan du åka till en butik, och där kan du köpa saker, när du köper saker tjänar företagen pengar och för dessa pengar kan de producera ännu mer, vilket är bra, för vi vårt moderna samhälle behöver vi aldrig oroa oss för att mat ska ta slut, eller att en vara på en butik ska sälja ut, och eftersom det produceras mycket av en vara kommer priset bli lägre. Men, det finns en dålig sida också, för nu lever vi i en period vars man producerar för mycket, och det köps för lite, detta betyder att efterfrågan är mindre än utbudet vilket leder till att man får över en massa, då måste man dra ner på produktionen, och eftersom ingen köper de varor man överproduceras tjänar man inga pengar på dem, vilket betyder att man måste avskeda arbetare. Och många lämnar inte tillbaka eller slänger sin elektronik på rätt plats vilket i sin tur förstör vår miljö, och eftersom man producerar saker i u-länder kommer man stressa arbetaren i onödan. Plus att man förstör miljön i onödan när man transporterar varor som ingen kommer köpa tvärs över jordklotet. Så att köpa saker är bra för den ekonomiska tillväxten, men för mycket tillväxt kan vara dåligt. Så även fast man har bidrag och jobb och får pengar är det ett givande och tagande, för man måste konsumera för att pengarna o samhället ska går runt i det ekonomiska kretsloppet. Och man strävar efter en sådan låg arbetslöshet i samhället som möjligt, just för att då blir det mindre bidrag till personer som är arbetslösa och mer pengar kvar till staten att sköta militär polis och ekonomin till landet.
Samhället vill också att folk ska utbilda sig för att få en klok befolkning så tar de rätta valen och förstår konsekvenserna av sina val i livet. Och för att kunna jobba och bidra till samhället och staten genom skatt. Och efter en utbildning ska du söka jobb så fort som möjligt för att inte gå på a-kassan hela livet.


Svenska välfärdsstrukturer

Sjukvårdssystemet är de åtgärder för att förebygga och utreda och behandla sjukdomar och skador. Det är alltså vår generella sjukvård i Sverige, systemet är så att man ska utreda alla sjukdomar och skador. Vilket är en trygghet för oss om vi blir sjuka, det dåliga är att man kan få vänta ganska lång tid innan man får hjälp eftersom det är så många som behöver hjälp, men man är i alla fall garanterad hjälp, vår sjukvård blir också billigare i och med att vi betalar skatt. I andra länder kan sjukvårdssystemet vara mer privat, alltså man får bättre sjukvård om man betalar själv.
Pensionssystemet fungerar så att man får pensionspengarna från tre olika faktorer. Allmän pension, tjänstepension och eget sparande. I den allmänna pensionen finns det den allmänna och en premie pension som du kan välja att få i fonder eller som vanligt sparande, risknivån på fonderna anpassas efter din ålder, här finns det alltså en chans att dina pengar från den allmänna pensionen ökar, men detta kommer kräva lite engagemang från dig personligen, och gamla människor kanske inte alltid har engagemanget att bry sig. Sen får du också tjänstepension från din arbetsgivare, Så om du arbetat och gett en del av din lön kommer du nu få pensioner av arbetsgivaren, det är också ett sätt att belöna dig för ditt jobb du gjort.
Arbetslöshetsförsäkringen kompenserar för viss del av inkomstbortfallet vid arbetslöshet. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning behöver du uppfylla ett arbetsvillkor och grundvillkoret. in
Om du har rätt till inkomstrelaterad ersättning är arbetslöshetsersättningen 80 procent av tidigare inkomst under de första 200 ersättningsdagarna. Därefter är ersättningsnivån 70 procent. Den högsta dagpenningen är 910 kronor under de första 100 ersättningsdagarna och därefter är den högsta dagpenningen 760 kronor.
Om du har tjänat 25 025 kronor eller mer per månad i genomsnitt under det senaste året får du den högsta dagpenningen, alltså 910 kronor, under de första 100 ersättningsdagarna.
Så detta är ett mycket bra skyddsnät om du är ung och kanske hamnar utan arbete för att du studerar eller testa på något nytt. Det är också lättare att hitta ett nytt jobb i lugn och ro än att stressa sig att hitta ett nytt för att annars får ens familj eller en själv inte mat och pengar, men med denna försäkring kan du i lugn och ro hitta ett nytt arbete, för om du måste stressa in i et nytt arbete kanske du avskyr det också och vill sluta, vilket kommer stoppa dig i samma situation igen tills du trivs på ditt arbete. Så det bidra också till att folk trivs med deras jobb bättre, och eftersom det finns en jobbrist i vissa delar av Sverige kan det vara svårt att hitta ett nytt arbete. Men med denna försäkring kan du ta tid på dig att hitta ett arbete trots bristen på jobbmarknaden.
Det stödjer också folk som vill testa starta eget, för om det misslyckas så får du ändå en ersättning och alla dina arbetare får också en ersättning så det stöttar ny verksamhet också, och överlag tar udden och faran av att tappa arbetet. Men det kan inte vara för bra ersättning, för dessa bidrag kommer från staten. Och de vill inte betala massa bidrag till alla, det bästa hade varig tom man så snabbt som möjlig kommer ut på egna fötter så man kan betala skatt och staten kan behålla sina pengar.

Vad kan du få från samhället om du blir sjuk, förälder eller arbetslös?

Du kommer att få bidrag som hjälper dig med dina nya förhållanden, det kommer ekonomisk hjälp från välfärden som du får genom att betala skatt. Alltså du kommer få tjänster billigare. Polis, och mer blir gratis.
Så när dina förhållanden plötsligt förändras och din livssituation blir svår, kan du alltid få hjälp. Tänk om det inte fanns välfärd i vårt samhälle, då skulle det kunna få farliga konsekvenser om du blir väldigt sjuk helt plötsligt och inte har råd att betala sjukhuset så får du inte vara på sjukhuset, vilket kan leda till död. Folk med lite pengar skulle ha större risk att dö, jag tycker att det är ett hårt och orättvist samhälle. Inte något som liknar vår moderna demokrati i civiliserade samhällen.

Hur hänger hushållens, företagens och den offentliga ekonomin ihop?

Den håller ihop genom det ekonomiska kretsloppet, och ett bra exempel som visar hur samhället hänger ihop är reporäntan, för den visar hur allt hänger ihop. Den kallas även styrränta för att genom den kan riskbaken kontrollera landets ekonomi. För om reporäntan höjs kommer folket inte konsumera lika mycket, för deras lån kommer bli dyrare eftersom ränta på lånen kommer stiga, då vill man inte spendera lika mycket pengar. När du inte spenderar lika mycket pengar måste man sänka priset på varor på marknaden, så om man märker att företagen höjer priserna eller något liknande kan det vara bra att höja reporäntan. Men tvärt om då, om reporäntan sänks, då kommer lån bli billiga och man kommer öka konsumtionen på marknaden, men då kommer man öka priserna för att folk får billigare ränta och lån så man kan konsumera mer, efterfrågan ökar och då måste priset öka. Eftersom utbudet finns så måste priset höjas. Och då när de höjer för mycket kommer man behöva sänka reporäntan igen. Detta kan göra att dit sparande blir konstigt, för att spara pengar på en bank går ut på att du betalar ränta på pengar och sedan får ränta tillbaka på pengarna, men denna ränta du får tillbaka på pengarna blir då mindre för räntan blir lägre på bankerna om riksbanken sänker reporäntan. Men eftersom du betalar mindre ränta på pengarna så får man väl hoppas på att de tar ut varandra.

Reporäntan

Bestämmer den kostnad som banken har för upplåning i riksbanken
Reporäntan kallas också gör styrränta.
Den påverkar ekonomin i landet
Om den höjs blir man restriktiv, för bank kommer höja ränta. Efterfråga kommer minskas. Reporäntan kan höjas för att hålla nere priser på marknaden.
Reporäntan kan sänkas för att öka konsumtionen, då blir också lånen billigare, då kan alla konsumera mer.
Men när vi spenderar på grund av låg reporänta blir priser dyra, då måste man höja reporäntan.


Offentliga sektorn
Pengar
Vad bestämmer pris?

All verksamhet som bedrivs av stat, landsting eller kommun,
All skatt går till offentliga sektorn
Moms och bolagsskatt går till staten
Skatten finansierar vår välfärd.

Förut byte.
Hur beräknar man värde.
Mynten infördes.


Utbud och efterfrågan möts. Blir priset lågt köper för många, men då måste utbudet vara stort, för annars går det ej ihop.
Man köper aktier, olja, socker.
Efterfrågan är hur många som vill ha tjänsten.


Ekonomiska system

Planekonomi

Detta är en stor skillnad gentemot vårt samhälle idag, eftersom allt skulle ägas av staten, vilket skulle kunna leda till monopol, vilket skulle göra alla varor dyrare för alla i samhället, och vid detta missnöje, skulle korruption kunna växa fram, mutor för att få saker billigare, vilket skulle kunna höja priset ännu mer, men de fattiga skulle då inte kunna köpa någonting. Men jag tror inte det skulle bli monopol, eftersom enligt modellen ska staten prissätta allt så alla har råd, men, denna modell skulle kunna missgynnas.
Ingen skulle kunna tjäna pengar på privat ägda företag, vilket skulle göra så att få människor blir rika, vilket skulle ta bort en stor del av köpkraften på marknaden, den delen som riktar in sig på rika köpare, som märkeskläder eller syra bilmärken, och enligt denna modell skulle ändå dessa företag ägas av staten, och därmed göra billiga, så inga märkeskläder eller dyra saker skulle finnas, det skulle ändra vårt samhälle, alla skulle vara lika, och kunna köpa likadana saker, ingen skulle kunna vara rikare än den andra, för allt kostar ändå lite, alla skulle kunna gå omkring i märkeskläder om de ville, detta skulle vara bra för att skillnaden mellan samhällsklasserna skulle bli mindre, vilket skulle göra världen mer gemensam, ingen skulle kunna se sig bättre, man hjälps åt, detta är bra, men, det kan missgynnas, staten kan göra monopol.
Staten gör planer på vad som sak produceras, dessa planer löper flera år framåt, så är inte rörlig och anpassar sig efter marknaden, vilket kan leda till brist på varor, så i värsta fall om någonting oväntat inträffar, och dessa planer som gjordes år innan inte räkna med detta, då stämmer de inte överens och det blir kris.
Denna modell leder till ytterst lite frihet, det är den stora nackdelen med planekonomi, staten producerar allt, därför kommer ingen kunna producera något eget, vilket begränsar allas frihet alla skapa något eget, vilket är viktigt för att få uttrycka sig, och för att kunna uppfinna saker, så vi tar om framåt i tiden.
Och eftersom allt kommer produceras av staten, då kommer ingen behöva ta ansvar för vad som produceras och kvalitén på detta.

Marknadsekonomi

Företags ägs ofta privat, och det är fritt att göra ett företag, staten involverar sig inte så mycket, detta leder till motsatsen av monopol, här kommer priset ändras för att det finns konkurrens, om en ändrar sig måste de andra också göra det, vilket leder till ett lågt pris, marknaden bestämmer vad som kommer produceras för köparen och säljaren ser vad som är populärt. Detta kommer aldrig leda till brist på varor eller att man inte vet vad som är populärt, och detta ger en företagen en chans att tjäna mycket pengar, och här kommer en bra och en dålig sak, man kan bli väldigt tik om ens företag går bra, men, då är det vanligt att man skattefuskar vilket inte är bra, för då får staten mindre pengar till sina statliga verk, men samtidigt har det kommit upp flera gånger och staten har blivit avslöjad att använda Sveriges skattepengar till fester, resor och dyra viner, därför kan det kännas meningslöst att betala skatt och man skattefuskar.
Så denna fria konkurrens håller nere priset, vilket är bra för en vanlig person, det blir också ett stort utbud på många olika varor, eftersom det finns många olika producenter, de måste bry sig om kvalitén, annars kommer köparna gå någon annan stans.

Blandekonomi

Detta är en blandning av de två systemen. Den största produktionen sker i privatägda företag, vilket leder till att man får fördelarna av marknadsekonomi, en rörlig produktion och marknad med fri konkurrens, men staten vill styra utbildning, sjukvård, välfärd och andra statliga verk, det är bra för då blir lagen den samma för alla, men staten är inte alltid rikast, det finns företag som skulle kunna bidra med sina pengar till sjukvård och välfärd, men eftersom det är ett system för ett helt land, så räcker det inte med att ha pengar, man måste kunna styra upp hela systemet, därför kan det vara bra att staten styr sådant, men den privata sektorn får gärna göra sjukhus, skolor och sådant, så länge de följer statens system, typ som friskolor och sådant. Men då blir skolor och sjukhus vinstsökande, viket kan leda till att de skär ner på resurser för att spara pengar och tjäna mer, och så kan det inte gå till på ett sjukhus till exempel, så det kommer ett stort ansvar och privata företag ska få göra detta.
Staten kan ha monopol på vissa varor, detta kan vara bra, beroende på vilka varor det är, om staten tar monopol på miljöfarliga varor eller bara farliga produkter kan det vara bra, för om man gör det blir priset dyrare på saker som förstör miljön, vilket skulle kunna bromsa växthuseffekten, vilket skulle köpa oss tid att rädda vår planet, och det skulle öka konsumeringen av miljövänliga produkter eftersom de kommer köpas mer när miljöfarligt blir dyrare, vilket skulle hjälpa de företag som försöker rädda världen nu.
Och eftersom det får finnas privatägda företag så får man fördelar av fri konkurrens, folk kan bli rika på egna företag, men staten styr reglerna, det blir en bra kombination. Och det är därför många länder har denna, det är faktiskt det vanligaste ekonomiska systemet. Det är bra att befolkningen kan ha pengar för att köpa saker, annars skulle det inte konsumeras någonting, och ingen skulle kunna sälja eller köpa, pengarna skulle inte gå runt vilket skulle stoppa marknader.

Kretsloppekonomi

I detta tar man hänsyn till miljön, man försöker ha ett hållbart ekumeniskt system. Man försöker att inte slösa upp resurser och inte använda för mycket, detta kan leda till nedskärningar på vissa produkter, vilket kan leda till ett missnöje, men man gör detta för att tänka på framtiden.  Man kommer också arbeta för att begränsa miljöfarliga produkter, genom att kanske ta monopol, och detta kan leda till att bensin blir dyrare, det kommer många bli missnöjda med, och man kommer uppmuntra miljövänliga produktioner. Så detta kommer bli sämre för dagens konsumenter, men bättre för framtidens konsumenter.

Begrepp inom samhällsekonomi

Arbetsmiljö?
 I miljön vars man arbetar, har man en bra arbetsmiljö leder det till en bra stämning på arbetet, det kan också vara något fysiskt som möbler och lokaler, men också hur man behandlar varandra på ett jobb.

Arbetsrätt? Chefen vill få så mycket lön som möjligt, men arbetaren vill få högre lön, då går de båda parterna emot varandra, därför finns arbetsrätt, det är riktlinjer för båda parterna, både arbetstagaren och arbetsgivaren. Regler för hur kollektivavtal ska ingås.

Löneskillnader?
Lönen mellan arbetarna kan variera, det kan bero på utbildning, erfarenhet eller skicklighet och fler saker, det finns många faktorer som spelar in på hur stor lön man får, men det finns också löneskillnader som grundar sig på fördomar eller sexistiska grunder som härstammar från världens historia, förr i tiden hade kvinnor inte lika mycket i lön, eftersom de mest var hemma och männen jobbade, det finns kvar idag, män tjänar lite högre i snitt än kvinnor, men, någon kommer tjäna mer pengar, båda parterna kan inte tjäna exakt lika mycket. Det blir inte rättvisst, för den som har best utbildning, mest ambition och talang, ska bli belönad för sitt arbete, som alla ska vara jämlika och det inte ska finnas löneskillnader, vad är idén med att utbilda sig då? Så att alla löner ska vara jämlika är inte bra, ingen skulle få mer pengar för bra arbete, så varför försöka extra då? Men, man borde inte grunda löneskillnader på sexistiska ursprung. Men i övrigt är de bra och får oss att prestera bättre.

Välfärd?
Välfärd är de tjänster som myndigheterna tillhandahåller för att öka personens trygghet, till exempel olika bidrag och vård. Dessa finansieras med skattepengar. Det är ett skyddsnät som hjälper oss vid skador eller olyckor och vi inte kan sköta om oss själva. Detta leder till mera skatt, men det blir bättre för andra, så det är ett sätt att hjälpa varandra.

Fri konkurrens?
Fri konkurrens innebär att det är fritt fram för företag att konkurrera med varandra, ingen har monopol på en viss vara eller tjänst. Detta kan gynna konsumenten eftersom att företagen i större utsträckning måste anpassa sig efter konsumenternas efterfrågan och krav. Om ett företag sänker sig, måste de andra sänka sig, för att kunna få sälja någonting, detta håller alla priser nere, vilket blir bra för både köparen och säljaren och samhället för att pengarna går runt i kretsloppet.

Ränta?
Om man sätter in pengar på en bank betalar man en ingångsränta, men man får också avkastning från räntan, det kan man också få vid investeringar, man kan räkna ut den genom nettovinsten på investeringen delat med kostnaden för investeringen. Räntan går upp och ner så banken förhandlar räntan när man tar ett lån eller gör något liknande som en investering.

Monopol?

Det är när endast ett företag har rätten att sälja en viss vara, detta kan leda till höga priser, eftersom de kan sälja varan utan att kompensera priset för att matcha konkurrensen. Och eftersom en säljare har all makt måste personen ta ansvaret väldigt seriöst, för det är lätt att driva upp priserna och tjäna ännu mer, vilket inte blir bra för befolkningen. 

Länk till budgeten

https://docs.google.com/document/d/1jIxV0xjdWhdnFhpfZPIrkmViyYHEAIEXlqm_K3Yesj0/edit

Lars Wilderäng – Stjärnklart

Boken fortsätter som vanligt, men, i mer extrema förhållanden, för nu följde man med en elitsoldat i Afghanistan vars all elektronik slutade fungera, och boken fylldes därefter med action, det utspelade sig strider i öknen vars hans kollegor blev skjutna, han i sin tur blev tillfångatagen. Och det är första gången man märker av felen med elektroniken i ett annat land än Sverige. Vilket får en att förstå att detta problem är större än bara Sverige. Så boken tog en bra vändning med lite mer spännande handling än bara en Volvo som går sönder eller kassaapparater som slutar fungera.

Så alla dessa 35 sidor jag läst idag handlade enbart om Afghanistan. De beskrev verkligen miljön bra, värmen och kullarna av sand, för när han sökte av landskapet med vapnet passade de på att göra detaljerade miljöbeskrivningar.

Jag tycket också att boken visar hur mycket vi är berodde av elektronik, hur mycket det skulle förändra samhället. Och det visade sig i den här striden, för hade de haft kvar sina elektriska målrobotar och allt annat, hade Svenskarna vunnit striden lätt, men sekunden de gick sönder tog talibanerna över, det visar hur mycket vi är beroende av elektronik, så denna bok visar ett scenario vars elektronik försvinner. Och mot slutet av boken lär vi se hur människor kommer reagera, jag antar att det blir dåligt för alla.  

https://docs.google.com/document/d/1jIxV0xjdWhdnFhpfZPIrkmViyYHEAIEXlqm_K3Yesj0/edit

Länk till vår budget.

Samhällsekonomi – studiesammanfattning

Vad måste individer göra för att bidra ekonomiskt till samhället?

Om man jobbar så kommer man bidra med arbetskraft till företaget, och du får lön tillbaka, denna lön kommer gå till skatt till staten, dessa pengar förmedlar staten ut till alla statliga verk som skolor, sjukhus och liknande, då får du billigare sjukvård och fri skolgång, och företaget kommer tjäna pengar på din arbetskraft så de skattar sina pengar också till staten. Och när du fått din lön, så kan du åka till en butik, och där kan du köpa saker, när du köper saker tjänar företagen pengar och för dessa pengar kan de producera ännu mer, vilket är bra, för vi vårt moderna samhälle behöver vi aldrig oroa oss för att mat ska ta slut, eller att en vara på en butik ska sälja ut, och eftersom det produceras mycket av en vara kommer priset bli lägre. Men, det finns en dålig sida också, för nu lever vi i en period vars man producerar för mycket, och det köps för lite, detta betyder att efterfrågan är mindre än utbudet vilket leder till att man får över en massa, då måste man dra ner på produktionen, och eftersom ingen köper de varor man överproduceras tjänar man inga pengar på dem, vilket betyder att man måste avskeda arbetare. Och många lämnar inte tillbaka eller slänger sin elektronik på rätt plats vilket i sin tur förstör vår miljö, och eftersom man producerar saker i u-länder kommer man stressa arbetaren i onödan. Plus att man förstör miljön i onödan när man transporterar varor som ingen kommer köpa tvärs över jordklotet. Så att köpa saker är bra för den ekonomiska tillväxten, men för mycket tillväxt kan vara dåligt. Så även fast man har bidrag och jobb och får pengar är det ett givande och tagande, för man måste konsumera för att pengarna o samhället ska går runt i det ekonomiska kretsloppet.  Och man strävar efter en sådan låg arbetslöshet i samhället som möjligt, just för att då bir det mindre bidrag till personer som är arbetslösa och mer pengar kvar till staten att sköta militär polis och ekonomin till landet. 

Samhället vill också att folk ska utbilda sig för att få en klok befolkning så tar de rätta valen och förstår konsekvenserna av sina val i livet. Och för att kunna jobba och bidra till samhället och staten genom skatt. Och efter en utbildning ska du söka jobb så fort som möjligt för att inte gå på a-kassan hela livet.

                                                                                  

Svenska välfärdsstrukturer

Sjukvårdssystemet är de åtgärder för att förebygga och utreda och behandla sjukdomar och skador. Det är alltså vår generella sjukvård i Sverige, systemet är så att man ska utreda alla sjukdomar och skador. Vilket är en trygghet för oss om vi blir sjuka, det dåliga är att man kan få vänta ganska lång tid innan man får hjälp eftersom det är så många som behöver hjälp, men man är i alla fall garanterad hjälp, vår sjukvård blir också billigare i och med att vi betalar skatt. I andra länder kan sjukvårdssystemet vara mer privat, alltså man får bättre sjukvård om man betalar själv.

Pensionssystemet fungerar så att man får pensionspengarna från tre olika faktorer. Allmän pension, tjänstepension och eget sparande. I den allmänna pensionen finns det den allmänna och en premie pension som du kan välja att få i fonder eller som vanligt sparande, risknivån på fonderna anpassas efter din ålder, här finns det alltså en chans att dina pengar från den allmänna pensionen ökar, men detta kommer kräva lite engagemang från dig personligen, och gamla människor kanske inte alltid har engagemanget att bry sig. Sen får du också tjänstepension från din arbetsgivare, så om du arbetat och gett en del av din lön kommer du nu få pensioner av arbetsgivaren, det är också ett sätt att belöna dig för ditt jobb du gjort.

Arbetslöshetsförsäkringen kompenserar för viss del av inkomstbortfallet vid arbetslöshet. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning behöver du uppfylla ett arbetsvillkor och grundvillkor. 

Om du har rätt till inkomstrelaterad ersättning är arbetslöshetsersättningen 80 procent av tidigare inkomst under de första 200 ersättningsdagarna. Därefter är ersättningsnivån 70 procent. Den högsta dagpenningen är 910 kronor under de första 100 ersättningsdagarna och därefter är den högsta dagpenningen 760 kronor. 

Om du har tjänat 25 025 kronor eller mer per månad i genomsnitt under det senaste året får du den högsta dagpenningen, alltså 910 kronor, under de första 100 ersättningsdagarna.

Så detta är ett mycket bra skyddsnät om du är ung och kanske hamna rutan arbete för att du studerar eller testa på något nytt. Det är också lättare att hitta ett nytt jobb i lugn och ro än att stressa sig att hitta ett nytt för att annars får ens familj eller en själv inte mat och pengar, men med denna försäkring kan du i lugn och ro hitta ett nytt arbete, för om du måste stressa in i et nytt arbete kanske du avskyr det också och vill sluta, vilket kommer stoppa dig i samma situation igen tills du trivs på ditt arbete. Så det bidra också till att folk trivs med deras jobb bättre, och eftersom det finns en jobbrist i vissa delar av Sverige kan det vara svårt att hitta ett nytt arbete. Men med denna försäkring kan du ta tid på dig att hitta ett arbete trots bristen på jobbmarknaden.

Det stödjer också folk som vill testa starta eget, för om det misslyckas så får du ändå en ersättning och alla dina arbetare får också en ersättning så det stöttar ny verksamhet också, och överlag tar udden och faran av att tappa arbetet. Men det kan inte vara för bra ersättning, för dessa bidrag kommer från staten. Och de vill inte betala massa bidrag till alla, det bästa hade varig tom man så snabbt som möjlig kommer ut på egna fötter så man kan betala skatt och staten kan behålla sina pengar.

Vad kan du få från samhället om du blir sjuk, förälder eller arbetslös?

Du kommer att få bidrag som hjälper dig med dina nya förhållanden, det kommer ekonomisk hjälp från välfärden som du får genom att betala skatt. Alltså du kommer få tjänster billigare. Polis, och mer blir gratis.

Hu hänger hushållens, företagens och den offentliga ekonomin ihop?

Den håller ihop genom det ekonomiska kretsloppet, och ett bra exempel som visar hur samhället hänger ihop är reporäntan, för den visar hur allt hänger ihop. Den kallas även styrränta för att genom den kan riskbaken kontrollera landets ekonomi. För om reporäntan höjs kommer folket inte konsumera lika mycket, för deras lån kommer bli dyrare eftersom ränta på lånen kommer stiga, då vill man inte spendera lika mycket pengar. När du inte spenderar lika mycket pengar måste man sänka priset på varor på marknaden, så om man märker att företagen höjer priserna eller något liknande kan det vara bra att höja reporäntan.  Men tvärt om då, om reporäntan sänks, då kommer lån bli billiga och man kommer öka konsumtionen på marknaden, men då kommer man öka priserna för att folk får billigare ränta och lån så man kan konsumera mer, efterfrågan ökar och då måste priset öka. Eftersom utbudet finns så måste priset höjas. Och då när de höjer för mycket kommer man behöva sänka reporäntan igen. Detta kan göra att dit sparande blir konstigt, för att spara pengar på en bank går ut på att du betalar ränta på pengar och sedan får ränta tillbaka på pengarna, men denna ränta du får tillbaka på pengarna blir då mindre för räntan blir lägre på bankerna om riksbanken sänker reporäntan. Men eftersom du betalar mindre ränta på pengarna så får man väl hoppas på att de tar ut varandra.

Reporäntan

Bestämmer den kostnad som banken har för upplåning i riksbanken

Reporäntan kallas också gör styrränta.

Den påverkar ekonomin i landet

Om den höjs blir man restriktiv, för bank kommer höja ränta. Efterfråga kommer minskas. Reporäntan kan höjas för att hålla nere priser på marknaden.

Reporäntan kan sänkas för att öka konsumtionen, då blir också lånen billigare, då kan alla konsumera mer.

Men när vi spenderar på grund av låg reporänta blir priser dyra, då måste man höja reporäntan.

Offentliga sektorn

All verksamhet som bedrivs av stat, landsting eller kommun,

All skatt går till offentliga sektorn

Moms och bolagsskatt går till staten

Skatten finansierar vår välfärd.

Pengar

Förut byte.

Hur beräknar man värde.

Mynten infördes.

Vad bestämmer pris?

Utbud och efterfrågan möts. Blir priset lågt köper för många, men då måste utbudet vara stort, för annars går det ej ihop.

Man köper aktier, olja, socker.

Efterfrågan är hur många som vill ha tjänsten. 

Stjärnklart av

Lars Wilderäng, Stjärnklart


Idag läste jag 15 sidor, introduceringen av karaktärer fortsätter och problemen med elektroniken blir allt mer oundvikliga, men alla karaktärer upplever problemen själv, och vet inte att alla andra personer har problem. Alla är ganska alldagliga och vanliga personer som reflekterar vårt samhälle, de som reser, de som sliter de som har det bra ställt, de som har hemligheter och de som har lite speciella intressen, som karaktären Magnus, han samlar mat, i fall att jorden skulle gå under.

Alla karaktärer fortsätter som vanligt efter dessa händelser, inget spännande har hänt, förutom att en karaktär befinner sig på ett flygplan, men all elektronik har gett upp. Det råder panik ombord, och alla är livsrädda, där målar författaren upp en bra bild av paniken som råder, hur alla är så rädda för de kommande minuterna. Man vet inte om vad som hänt med planet, och det är fortfarande ett mysterium för läsaren, det kanske kommer en uppföljning till denna karaktär på planet.

I övrigt fortsätter boken introduceringen av karaktärer, det är inga intriger eller liknande, vilket gör läsandet just nu ganska trögt. men jag misstänker att problemen kommer uppdagas och handlingen och problemen kommer avancera till drama och spänning.

Stjärnklart av Lars Wilderäng

Jag har läst 50 sidor, dessa sidor handlar om introduceringar av karaktärer, men, när man introducerar karaktärerna gör man det genom vad boken handlar om, att all teknologi går sönder, det var en kvinna på ett plan, all elektronik på planet dog och man följde hennes tid där, då lär man känna karaktärens på ett bra sätt eftersom man ser dem i olika situationer som de inte är vana vid, vilket visar hur de är, hur de agerar och vilka tankar som går genom huvudet på karaktärerna,

Begrepp inom samhällsekonomi

Begrepp inom samhällsekonomi

Arbetsmiljö?

 I miljön vars man arbetar, har man en bra arbetsmiljö leder det till en bra stämning på arbetet, det kan också vara något fysiskt som möbler och lokaler, men också hur man behandlar varandra på ett jobb.

Arbetsrätt? Chefen vill få så mycket lön som möjligt, men arbetaren vill få högre lön, då går de båda parterna emot varandra, därför finns arbetsrätt, det är riktlinjer för båda parterna, både arbetstagaren och arbetsgivaren. Regler för hur kollektivavtal ska ingås.

Löneskillnader?

Lönen mellan arbetarna kan variera, det kan bero på utbildning, erfarenhet eller skicklighet och fler saker, det finns många faktorer som spelar in på hur stor lön man får, men det finns också löneskillnader som grundar sig på fördomar eller sexistiska grunder som härstammar från världens historia, förr i tiden hade kvinnor inte lika mycket i lön, eftersom de mest var hemma och männen jobbade, det finns kvar idag, män tjänar lite högre i snitt än kvinnor, men, någon kommer tjäna mer pengar, båda parterna kan inte tjäna exakt lika mycket. Det blir inte rättvist, för den som har best utbildning, mest ambition och talang, ska bli belönad för sitt arbete, som alla ska vara jämlika och det inte ska finnas löneskillnader, vad är idén med att utbilda sig då? Så att alla löner ska vara jämlika är inte bra, ingen skulle få mer pengar för bra arbete, så varför försöka extra då? Men, man borde inte grunda löneskillnader på sexistiska ursprung. Men i övrigt är de bra och får oss att prestera bättre.

Välfärd?

Välfärd är de tjänster som myndigheterna tillhandahåller för att öka personens trygghet, till exempel olika bidrag och vård. Dessa finansieras med skattepengar. Det är ett skyddsnät som hjälper oss vid skador eller olyckor och vi inte kan sköta om oss själva. Detta leder till mera skatt, men det blir bättre för andra, så det är ett sätt att hjälpa varandra.

Fri konkurrens?

Fri konkurrens innebär att det är fritt fram för företag att konkurrera med varandra, ingen har monopol på en viss vara eller tjänst. Detta kan gynna konsumenten eftersom att företagen i större utsträckning måste anpassa sig efter konsumenternas efterfrågan och krav. Om ett företag sänker sig, måste de andra sänka sig, för att kunna få sälja någonting, detta håller alla priser nere, vilket blir bra för både köparen och säljaren och samhället för att pengarna går runt i kretsloppet.

Ränta?

Om man sätter in pengar på en bank betalar man en ingångsränta, men man får också avkastning från räntan, det kan man också få vid investeringar, man kan räkna ut den genom nettovinsten på investeringen delat med kostnaden för investeringen. Räntan går upp och ner så banken förhandlar räntan när man tar ett lån eller gör något liknande som en investering.

Monopol?

Det är när endast ett företag har rätten att sälja en viss vara, detta kan leda till höga priser, eftersom de kan sälja varan utan att kompensera priset för att matcha konkurrensen. Och eftersom en säljare har all makt måste personen ta ansvaret väldigt seriöst, för det är lätt att driva upp priserna och tjäna ännu mer, vilket inte blir bra för befolkningen. 


Ekonomi?
hushållning, vi behöver lära oss att hushålla med de resurser som finns, som till exempel jordbruket. Det finns ett litet kretslopp och ett stort mer globalt system, Och ditt lilla privata system, Och vad ska producera? Hur ska det fördelas?

Produktionsfaktorer?

-naturresurser, material och råvaror, från naturen.

-arbetskraft, det är en kraft som arbetar, arbetsuppgifter, maskiner är bättre, människans kunskap, humankapital

-realkapital, tillgång till material och verktyg, fabriker, gruva, kniv, alla verktyg.

-finanskapital, pengar som behövs till finansiering för produktion


Historia?

Började bruka jorden för 10000 år sedan, man kunde leva och sälja från jordbruket, sen kom industriella revolutionen och jordbruket dog ut, Fabriker byggdes, ångmaskiner, spreds till USA och EU, människor kom till städer, tillverkade fler varor. Handeln ökad, Varor ökade, billiga priser, 

Negativa konsekvenser?
Miljöförstöring, rovdrift med råvaror, krig blev mer lätt tillgängligt. Är det bra med internet, är det bra med sociala nätverk, Vi lever i informations tiden.

Frågor? 

-Ekonomi?
-Realkapital?
-Finanskapital?
-jordbruksrevolution, industriella revolutionen, informations revolutionen.

Tjänster?
Polis, lärare, inom vården, frisör, De är viktiga för att det skapas jobb, våra liv blir lättare när vi inte måste göra allt, vi måste bara göra en sak och det är att skaffa pengar, vilket är lättare än att lära sig allt själv, 


Utbud och efterfrågan?

Utbud är det som finns att köpa på marknaden. Stort utbud kommer sänka priset. Och om det blir litet utbud kommer  priset behövas öka.
Efterfrågan är då hur många som vill ha något, Liten efterfrågan men stort utbud måste man sänka priset stort typ som rea, Men litet utbud men stor efterfrågan kommer resultera i ett högt pris.

Planekonomi

Detta är en stor skillnad gentemot vårt samhälle idag, eftersom allt skulle ägas av staten, vilket skulle kunna leda till monopol, vilket skulle göra alla varor dyrare för alla i samhället, och vid detta missnöje, skulle korruption kunna växa fram, mutor för att få saker billigare, vilket skulle kunna höja priset ännu mer, men de fattiga skulle då inte kunna köpa någonting. Men jag tror inte det skulle bli monopol, eftersom enligt modellen ska staten prissätta allt så alla har råd, men, denna modell skulle kunna missgynnas.

Ingen skulle kunna tjäna pengar på privat ägda företag, vilket skulle göra så att få människor blir rika, vilket skulle ta bort en stor del av köpkraften på marknaden, den delen som riktar in sig på rika köpare, som märkeskläder eller syra bilmärken, och enligt denna modell skulle ändå dessa företag ägas av staten, och därmed göra billiga, så inga märkeskläder eller dyra saker skulle finnas, det skulle ändra vårt samhälle, alla skulle vara lika, och kunna köpa likadana saker, ingen skulle kunna vara rikare än den andra, för allt kostar ändå lite, alla skulle kunna gå omkring i märkeskläder om de ville, detta skulle vara bra för att skillnaden mellan samhällsklasserna skulle bli mindre, vilket skulle göra världen mer gemensam, ingen skulle kunna se sig bättre, man hjälps åt, detta är bra, men, det kan missgynnas, staten kan göra monopol.

Staten gör planer på vad som sak produceras, dessa planer löper flera år framåt, så är inte rörlig och anpassar sig efter marknaden, vilket kan leda till brist på varor, så i värsta fall om någonting oväntat inträffar, och dessa planer som gjordes år innan inte räkna med detta, då stämmer de inte överens och det blir kris.

Denna modell leder till ytterst lite frihet, det är den stora nackdelen med planekonomi, staten producerar allt, därför kommer ingen kunna producera något eget, vilket begränsar allas frihet alla skapa något eget, vilket är viktigt för att få uttrycka sig, och för att kunna uppfinna saker, så vi tar om framåt i tiden.

Och eftersom allt kommer produceras av staten, då kommer ingen behöva ta ansvar för vad som produceras och kvalitén på detta.

Marknadsekonomi

Företags ägs ofta privat, och det är fritt att göra ett företag, staten involverar sig inte så mycket, detta leder till motsatsen av monopol, här kommer priset ändras för att det finns konkurens, om en ändrar sig måste de andra också göra det, vilket leder till ett lågt pris, marknaden bestämmer vad som kommer produceras för köparen och säljärn ser vad som är populärt. Detta kommer aldrig leda till brist på varor eller att man inte vet vad som är populärt, och detta ger en företagen en chans att tjäna mycket pengar, och här kommer en bra och en dålig sak, man kan bli väldigt tik om ens förretag går bra, men, då är det vanligt att man skatte fuskar osv. vilket inte är bra, för då får staten mindre pengar till sina statliga verk, men samtidigt har det kommit upp flera gånger och staten har blivit avslöjad att använda Sveriges skattepengar till fester, resor och dyra viner, därför kan det kännas meningslöst att betala skatt och man skattefuskar.

Så denna fria konkurrens håller nere priset, vilket är bra för en vanlig person, det blir också ett stort utbud på många olika varor, eftersom det finns många olika producenter, de måste bry sig om kvalitén, annars kommer köparna gå någon annan stans.

Blandekonomi

Detta är en blandning av de två systemen. Den största produktionen sker i privatägda företag, vilket leder till att man får fördelarna av marknadsekonomi, en rörlig produktion och marknad med fri konkurrens, men staten vill styra utbildning, sjukvård, väldvärd och andra statliga verk, det är bra för då blir lagen den samma för alla, men staten är inte alltid rikast, det finns företag som skulle kunna bidra med sina pengar till sjukvård och välfärd, men eftersom det är ett system för ett helt land, så räcker det inte med att ha pengar, man måste kunna styra upp hela systemet, därför kan det vara bra att staten styr sådant, men den privata sektorn får gärna göra sjukhus, skolor och sådant, så länge de följer statens system, typ som friskolor och sådant. Men då blir skolor och sjukhus vinstsökande, viket kan leda till att de skär ner på resurser för att spara pengar och tjäna mer, och så kan det inte gå till på ett sjukhus tillexempel, så det kommer ett stort ansvar och privata företag ska få göra detta.

Staten kan ha monopol på vissa varor, detta kan vara bra, beroende på vilka varor det är, om staten tar monopol på miljöfarliga varor eller bara farliga produkter kan det vara bra, för om man gör det blir priset dyrare på saker som förstör miljön, vilket skulle kunna bromsa växthuseffekten, vilket skulle köpa oss tid att rädda vår planet, och det skulle öka konsumenteringen av miljövänliga produkter eftersom de kommer köpas mer när miljöfarligt blir dyrare, vilket skulle hjälpa de företag som försöker rädda världen nu.

Och eftersom det får finnas privatägda företag så får man fördelar av fri konkurrens, folk kan bli rika på egna företag, men staten styr reglerna, det blir en bra kombination. Och det är därför många länder har denna, det är faktiskt det vanligaste ekonomiska systemet. Det är bra att befolkningen kan ha pengar för att köpa saker, annars skulle det inte konsumeras någoting, och ingen skulle kunna sälja eller köpa, pengarna skulle inte gå runt vilket skulle stoppa marknader.

Kretsloppekonomi

I detta tar man hänsyn till miljön, man försöker ha ett hållbart ekumeniskt system. Man försöker att inte slösa upp resurser och inte använda för mycket, detta kan leda till nedskärningar på vissa produkter, vilket kan leda till ett missnöje, men man gör detta för att tänka på framtiden.  Man kommer också arbeta för att begränsa miljöfarliga produkter, genom att kanske ta monopol, och detta kan leda till att bensin blir dyrare, det kommer många bli missnöjda med, och man kommer uppmuntra miljövänliga produktioner. Så detta kommer bli sämre för dagens konsumenter, men bättre för framtidens konsumenter.